Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sarto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del SARTO, ANDREA
SAUTERNES
— 2. Departement i n.v. Frankrike,
kring S. 1, 6 245 km2, 420 393 inv.
1954. Huvudstad Le Mans.
del Sar’to, Andrea (1486—1537),
italiensk målare, högrenässansens
främste företrädare i Florens. Hans
fresker, bl. a. i förhallen till SS.
Annunziata i Florens, samt hans
helgonbilder och porträtt utmärkas
av ett stämningsfullt och
koloristiskt utsökt ljusdunkelmåleri, 1016.
Sartre [sar’tro], Jean-Paul (f. 1905),
fransk författare och dramatiker,
den främste representanten för den
ateistiska grenen av
existentialismen. Hans filosofiskt viktigaste verk
är L’ètre et le néant (1943). Sin
trotsigt tröstlösa åskådning har han
även framlagt i noveller och
romaner, bl. a. Muren (1939, sv. ö. 1946)
och Frihetens vägar (1945—49, sv. ö.
1947—49) samt i dramer, bl. a.
Flugorna (1945, uppfört i Stockholm
1945), Inför lyckta dörrar (1946,
uppfört i Stockholm 1946), Döda
utan gravar (1946, uppfört 1946) och
Den resnektfulla skökan (1947,
uppfört 1947), 1186.
Sarv, Leucis’cus erythrophthal’mus,
karpfisk av mörtsläktet, längd 45
cm, med bukfenorna sittande
tydligt framför ryggfenan, fjällen stora,
buk- och analfenorna mönjeröda,
regnbågshinnan röd. Förekommer i
sötvatten och inre skärgårdar till
Värmland och Hälsingland, 982.
Sarv, rentjur.
SAS, förkortning för Scandinavian
Airlines System, 1041.
SASK, förkortning för Stockholms
Allmänna Skridskoklubb.
Saskatchewan [saskätj’ioen], 1. Flod i
v. Canada. Utmynnar i Winnipegsjön
och kan betraktas som övre loppet
till sjöns avlopp Nelson River.
Sas-katchewan-Nelson har ett
flodområde av 960 000 km2 och en längd
av 2 570 km. Utfaller i Hudson Bay,
579. — 2. Provins i ö. Canada.
651903 km2, 831 728 inv. 1951.
Huvudproducent för Canadas vårvete.
Huvudstad är Regina (71319 inv.
1951), 584, 2490 K.
Saskatoon [säskato’n], universitetsstad
i provinsen Saskatchewan, v.
Canada. 53 268 inv. 1951.
Handelscent-rum och järnvägsknut.
Sasonov [-så’n-], Sergej Dmitrijevitj
(1860—1927), rysk politiker,
utrikesminister 1910—16. Medverkade
energiskt i ententepolitiken och i
pan-slavismen, vilket bidrog till den
serbisk-österrikiska konfliktens
utbredning 1914.
Sassani’derna, sasaniderna, persisk
kungadynasti (omkring225—omkring
651), 3810.
Sassani’disk konst, den nypersiska
konsten under sasanidernas
regeringstid (226—650).
Sas’sari, huvudstad i provins på n.
Sardinien med samma namn,
Italien. 70 137 inv. 1951. Universitet.
Handel med vin och olja, 1813 K.
Sas’snitz, hamnstad på n.ö. kusten av
ön Rügen, n. Tyskland,
utgångspunkt för den 1944—48 nedlagda
ångfärjelinjen till Trelleborg, 3559 K.
Sassoli’n, mineral av borsyra.
Förekommande såsom vita
pärlemorglän-sande fjäll.
Sassoon [saso’n], Siegfried (f. 1886),
engelsk författare. Gjorde sig först
känd genom sin fränt realistiska
krigslyrik med starkt pacifistisk
inställning. Har även utgivit
ypperliga skildringar av livet i England
före första världskriget, bl. a. När
vi red efter räv (1928, sv. ö. 1949).
Sat’akunta [-kon-], kustlandskap i s.v.
Finland, kring Kumo älv, som
av
vattnar Näsijärvi m. fl. sjöar på
finska sjöplatån. 24 300 km2.
Satan (hebr., för’talare), hebreiskt
namn på djävulen. Framställes i
bibeln, bl. a. i Job 1—2 och Markus
8:33 som Guds motståndare,
människornas åklagare och frestare. —
Sata’nisk, ondskefull, djävulsk,
infernalisk, 726 B.
Satelli’t (lat. satelTes, livvakt),
drabant, gemensam benämning på
planeternas måhar.
Satellitstat, se Vasallstat, 3888.
Sat’emspråk, den östliga av de båda
huvudgrupperna inom det
indoeuro-peiska språkområdet. Hit räknas
indiska, iranska, trakisk-frygiska,
baltisk-slaviska, albanesiska och
armenska språken. Språkgruppen har
fått sitt namn av det avestiska
ordet för hundra, satem. Jfr
Kentum-språk, 1743.
Sati’r (lat. sati’ra, blandning), i
latinsk litteratur närmast
motsvarande verskåseri, i modern litteratur en
framställning som avser att blotta,
gissla och förlöjliga vissa svagheter
hos människor eller
samhällsförhållanden. — Satirise’ra, förlöjliga,
håna. — Sati’risk, hånfull.
Sat’is, lat., nog.
Satisfaktio’n (lat. fac’ere, göra),
gott-görelse.
Satisfie’ra, gottgöra, tillfredsställa.
Satra’p, provinsståthållare i det
forn-persiska riket, 2640.
Sats (ty. setzen, sätta). 1. Inom
språkvetenskapen: en i ord uttryckt
tanke. Man skiljer på fullständig S.,
som innehåller åtminstone subjekt
och predikat (t. ex. här är vatten!)
och ofullständig S., som utgörs av
ett enda ord (t. ex. vatten’.).
Beroende på betydelsen indelas S. i
fråge-, påstående- och
uppmanings-satser. Uttrycker S. ensam en
mening, benämnes den huvudsats
(gossen äter en smörgås). Är den
däremot beroende av en annan sats
kallas den bisats (t. ex. gossen äter
en smörgås, som han fått av sin
mor). — 2. Benämning på avsnitt av
musikverk. — 3. Inom
boktryckarkonsten detsamma som uppsatt text.
Sat sapienti, lat., »nog för den vise»,
dvs. den kloke behöver ingen
förklaring, citat från Plautus.
Satsbindning, samordning av satser.
Jfr Satsfogning.
Satsdel, huvudled i en sats (subjekt,
predikat, objekt, adverbial, attribut
och predikativ).
Satsfogning, huvudsats med en eller
flera bisatser. Jfr Satsbindning.
Satslära, se Syntax.
Satslösning, uppdelning av satser i
deras satsdelar.
Saturatio’n (lat. sat’ur, mätt), mättning
av en vätska med en gas, i och för
rening av vätskan. Sålunda
sature-ras sockersaften vid
sockertillverkning med koldioxid, varvid i saften
löst kalk utfälles såsom kalcium
-karbonat.
Saturday Review [sät’adi rivjo’],
engelsk politisk och litterär tidskrift,
grundad 1855.
Saturej’a, Calamin’tha, Clinopo’dium,
kyndelsläktet, familjen kransväxter.
Hit höra kyndel, S. horten’sis,
kryddväxt från Medelhavsländerna,
samt harmynta, Clinopo’dium
ac’i-nos, med violetta, och bergmynta,
Clinopo’dium vulga’re, med röda
blommor.
Saturnalier, lat. saturnaTia, romersk
midvinterfest med uppsluppna
sedvänjor, som t. ex. att herrar och
slavar bytte roller.
Satumisk tidsålder, guldålder.
Satur’nus, sånings- och skördegud i
den romerska mytologin, senare
identifierad med grekernas Kronos.
I S:s tempel i Rom förvarades
statskassan, aerarium Saturni. S. gav hos
romarna namn åt lördagen, Saturni
di’es, varav eng. Saturday.
Satumus, den sjätte av planeterna
från solen räknat, näst Jupiter den
största. Dess medelavstånd från
solen är 9,5 gånger jordens.
Omloppstiden är 29,5 år. Massan är 95
gånger jordens, specifika vikten
endast 0,7. S. är omgiven av en ring
eller rättare ett ringsystem, som
vid närmare undersökning visar sig
bestå av tre innanför varandra
belägna ringar. Ringarna består av
mycket små, fasta partiklar, som
alla kretsar runt S. i samma plan,
ringplanet. När vår jord vart 16 :e
år befinner sig i detta plans
förlängning, blir ringarna osynliga. S.
har nio månar, som alla kretsar
utanför ringen, 2664, 2667 B, 2669 B.
Saty’rer, i grekisk mytologi
natur-gudomligheter i Dionysos’ följe. S.,
som voro företrädare för det
ani-mala naturlivet, framställdes
vanligen med bocköron, bockhorn och
bockben, svans och kort, borstigt
hår, 1430.
Satyri’asis, abnormt stegrad könsdrift
hos män. — Motsvaras av nymf o
-mani hos kvinnorna.
Sauce [så’s], fr., sås. — Sauce verte
[värt] (fr., grön sås), majonnäs
smaksatt med spenat, krasse,
gräslök, persilja och körvel, som
passerats efter förvällning. Serveras till
fiskrätter.
Sauckel, Fritz (1898—1946), tysk
nazistisk politiker. Såsom
generalfull-mäktig för arbetsinsatsen 1942
organiserade han stora transporter av
slavarbetare som hämtades ur de
tyskockuperade områdena under
andra världskriget. Ställd inför
rätta som krigsförbrytare, dömd till
döden i Nürnberg och avrättad 1946,
— 2551 B.
Saud, Ibn, se Ibn Saud, 123 B.
Saud-Arabien, Sau’di-Arabien,
konungarike på arabiska halvön, s.v.
Asien. Ca 1,6 milj, km2, omkring 7
milj. inv. 1952. Huvudstäder Rijadh
och Mecka, Regerande kung
Abdul-Aziz ibn Saud, 121, 122 K.
Sauer [sao’ar], Sure, vänsterbiflod till
Mosel från s. Ardennerna, 110 km
lång. S. bildar delvis gräns mellan
Luxemburg och Tyskland.
Saul, Israels förste konung, regerade
omkring 1040 f. Kr. och
efterträddes av David. S. förde under sin
regering åtskilliga framgångsrika
strider mot grannfolken, bl. a.
lyckades han befria israeliterna från
filistéernas välde. Hans öden
förtäljas i 1 Sam., 683 B.
Sau’lus, aposteln Paulus namn före
omvändelsen, 2629.
Saurashtraunionen, 1948 bildat
statsförbund inom Indiska unionen,
omfattande flertalet stater i
förutvarande Western India States Agency.
82 576 km2, 4 136 005 inv. 1951.
Saurier, Sa’uria, LacertiTia, ordningen
ödlor, se d. o.
Saurisghia, se Skräcködlor.
Saussu’rea, se Fjällskära.
Sauté [såte’] (fr. sauter, steka),
maträtt av tunna köttskivor eller -bitar,
vanligen kalv eller njure, vilka
bry-nes i smör och sedan får puttra i
sås (buljong, sky, vin). — Som
baletterna betyder S. »hoppad», dvs.
att ett danssteg utförts med ett hopp.
Sauternes [såtärn’], by i
departementet Gironde, s.v. Frankrike, berömd
för sin vinodling. — Sauternviner,
söta, vita bordeauxviner med 12,5—
15 volymprocent alkohol från
Sauternes och trakten däromkring, den
-20—509027 IX
4789
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
