Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skuttunge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKUTTUNGE
SKYTTERÖRELSEN
älvens mynning. 5 533 inv. 1951.
Stora Kopparbergs förnämsta
sågverk, trämasse-, pappers- och
spritfabriker. Livlig sjöfart, 1516 K,
3594.
Skuttunge, församling i Bälinge
kommun i mellersta Uppland, Uppsala
län, 902 inv. 1954.
Skvadro’n (ital. squadrone, fyrkant),
kavalleriförband (numera även bil-,
pansarbil- eller cykelförband),
motsvarande kompani vid infanteriet
och batteri vid artilleriet.
Skvaltkvarn, gammaldags vattendriven
kvarn vid vilken vattenhjulets axel
var vertikalt anordnad. Drevs av en
vattenstråle, snarlikt ett peltonhjul.
Andra benämningar: fotkvam;
fotviska.
Skvattram eller getpors, Le’dum
pa-lus’tre, av familjen ljungväxter,
fränt luktande halvbuske med
jämnbreda, på undersidan
brunulliga blad och vita blommor i kvast.
S. växer allmänt i hela Sverige i
kärr och myrar. Användes förr
som medicinalväxt.
Sky (fr. jus), köksterm, den saft som
erhålles vid stekning av kött eller
fisk, eller det spad man får vid
kokning av kött och fisk.
Skyddande förklädnad eller likhet,
s. k. mimicry (eng., härmning),
olika djurarters sätt att göra sig
osynliga. Vanligast är skyddsfärg,
t. ex. vit vinterdräkt hos arktiska
djur, ökenfärg hos ökendjur. Även
kroppens form kan ge S., varvid
kroppen har stor likhet med
föremål, djur eller växter i
omgivningen, 3082.
Skyddscentral, rum i örlogsfartyg,
varifrån skyddstjänsten ledes
under strid. S. är utrustad med en
serie mät- och kontrollinstrument.
Skyddshem, äldre benämning för
skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården. Jfr Skyddsuppfostran.
Skyddshundar, gemensamt namn för
vakt-, armé-, polis- och
blindhundar. Bland lämpliga raser märkas
schäfer, boxer, rottweiler,
dober-mannpinscher och airedaleterrier.
Skyddskolloi’der, stabila kolloider, som
tillsättas mera obeständiga
kolloider i avsikt att förhindra
utflock-ning av de senare.
Skyddskommittéer skall enligt
arbetarskyddslagen utses vid
arbetsställen med mer än 50 arbetare. S:s
uppgifter sammanfalla med
skyddsombudens.
Skyddskonsulent’, tjänsteman
sorterande under fångvårdsstyrelsen,
med tillsyn över villkorligt dömda
och frigivna. Tar även befattning
med förundersökning, eftervård
m. m.
Skyddskoppsympning, se Vaccination.
Skyddskårer, frivillig militär
organisation i Finland, grundad under
frigörelsetiden 1917—18 och
samordnad med armén. S., vilkas
överbefälhavare voro direkt
underställda presidenten, räknade 1939 över
100 000 medlemmar. Upplöstes 1944
i enlighet med Rysslands
vapenstilleståndsvillkor.
Skyddslagstiftning, se
Arbetarskydds-lagstiftning.
Skyddsläkemedel, vitamin- eller
mi-neralämnesrika läkemedel, som äro
ägnade att förebygga eller bota av
brister i näringen förorsakade
sjukdomar. S. kunna i vissa fall
erhållas kostnadsfritt efter anvisning
av läkare bl. a. åt barn, havande
eller ammande kvinnor.
Skyddsmakt, stat som tillvaratar en
annan stats intressen i ett tredje
land, med vilket denna ej
upprätthåller diplomatiska förbindelser.
Skyddsofficer, officer på örlogsfartyg,
som ansvarar för fartygs säkerhet
ifråga om eldsvådor, tätning av
läckor osv. På större örlogsfartyg
leds denna verksamhet som regel
under sekonden av skyddsingenjör.
Skyddsombud skall enligt
arbetarskyddslagen utses av arbetstagarna
vid arbetsställe med minst 5
anställda. S. skall tillvarataga
arbetstagarnas intressen beträffande de
lokala skydds- och
säkerhetsanordningarna samt de sanitära
förhållandena inom företaget.
Skyddsområde, område omkring en
fästning, för vilket gälla särskilda
kontrollbestämmelser.
Skyddstull, tull avsedd att skydda
inhemsk produktion mot utländsk
konkurrens. Jfr Protektionism,
Finanstull, 2343.
Skyddsuppfostran, enligt lagen om
samhällets barnavård föreskriven
uppfostran av bam, som hotas av
sådana faror eller visa sådana
beteenderubbningar (»vanart»), att
samhället även mot föräldrarnas
vilja anser sig böra omhändertaga
dem. S. meddelas i enskilda hem
(fosterhem) eller
ungdomsvårdsskolor, 2083.
Skyddsvärnet, förening för
bispringande av frigivna fångar. Är
numera anslutet till Svenska
skydds-förbundet, en centralorganisation
med samma ändamål.
Skyddsympning, se Vaccination.
Skyddsåtgärder, samhällets
ingripanden mot brott i stället för eller
jämsides med straff. S. syfta till
att med beaktande av den
brottsliges individuella förhållanden söka
återinpassa honom i samhället eller
om så ej kan ske oskadliggöra
honom. Till S. hänföras bl. a.
villkorlig dom, åtalseftergift,
skyddsuppfostran, förvaring och
internering i säkerhetsanstalt.
Skyeterrier [skai’~], från Skottland
härstammande sällskapshund med
långt, mjukt hår, som räcker till
marken och faller ned över
ansiktet. Är lång, lågbent och
vanligen grå till färgen, 1668 B.
Skyl dra gevär, ställning med geväret
lodrätt framför vänstra låret.
Intages vid hedersbevisning för
kungliga personer och för fana.
Skyldskap, släktskap.
Skylight [skaiTaitl, (eng.,
himmels-Ijus, glastäckt öppning i taket i
salong, maskinrum m. m. på fartyg.
Sky-line [skai-lain], eng., horisont,
kontur. Ofta använt uttryck i
samband med New Yorks
skyskra-pesilhuett.
Skylla, se Scylla och Charybdis.
Skyllersta, äldre namn på Sköllersta.
Skyllinge, annan form för Sköldinge.
Skymningsfjärilar, detsamma som
svärmarefjärilar, 1001.
Skymnäs, 1937—40 anlagt kraftverk i
Klarälven, N. Råda kommun,
fallhöjd 11 m, effekt ca 17 000 kW.
Tillhör Uddeholms AB.
Skyskrapa (eng. skyscraper,
himmels-skrapare), mycket hög (affärs-)
byggnad, vanlig i de amerikanska
storstädernas citydistrikt. Tekniken
att bygga S. sammanhänger intimt
med stålkonstruktions- och
hisstekniken samt med det enormt
stegrade tomtvärdet i storstädernas
centrum. Världens första egentliga
S. är Singer Building (1907) i New
York. Den högsta är Empire State
Building (1931), New York, med
381 m höjd exklusive
televisions-masten, 67 B, 81 B, 607 B.
Sky’ter, antika folkstammar n. om
Svarta havet, de flesta av dem
nomader.
Skytte utövas i en mängd former som
gevärs-, pistol- och bågskytte
(beroende på vapnet), vidare som
kul-och hagelskytte (i fråga om
ammunition), ban- och fältskytte (i fråga
om skjutplats och avstånd),
tavel-och figurskytte (i fråga om mål).
Bland tävlingsformer i gevärsskytte
märkas skjutning med fritt gevär,
armégevär, korthålls- och j
aktsky tte, 3084 B.
1. Skytte, Johan (1577—1645),
friherre, statsman, Gustav II Adolfs
lärare, riksråd 1617,
generalguvernör över Livland 1629 och president
i Göta hovrätt 1634. S., som var
en lärd man, donerade den Skytte
-anska professuren till Uppsala
universitet. Politiskt stod S. i viss
motsättning till Oxenstiernorna,
3071, 3226.
2. Skytte, Bengt (1614—83), son till
Johan S., riksråd och
språkforskare. Var anhängare till hertig Adolf
Johan och utstöttes ur rådet 1664,
varefter han bodde i utlandet
sysselsatt med lärda arbeten och
allehanda vittutsvävande projekt.
Skytteanska professuren, professur i
»vältalighet och statskunskap» vid
Uppsala universitet, grundad genom
donation av Johan Skytte.
Skyttea’nska skolan, skola för lappar,
grundad 1630 i Lycksele av Johan
Skytte, nu i Tärnaby och inlemmad
i distriktets skolväsen.
Skyttea’num, bostad för innehavaren
av skytteanska professuren i
Uppsala. Invigdes 1626.
Skyttebataljon, i infanteribrigad
ingående krigsförband om ca 1000
man, bestående av stabskompani, tre
skyttekompanier,
understödskompa-ni och trosskompani.
Skytteförbundens överstyrelse,
centralorganisation för svenskt skytte
med armévapen, ursprungligen
bildat 1889, omorganiserat med
nuvarande namn 1903, omfattar 1955
2 312 klubbar.
Skyttegrav, skyttevärn,
sammanhängande skydd för skyttar i fält, 3735 B.
Skyttegravsfeber, febersjukdom, som
sprides av klädlöss. Nådde stor
utbredning under första världskriget.
S. utmärkes av kortare upprepade
feberperioder och under första
anfallet uppträdande av röda fläckar
på buken. Karakteristiskt för
sjukdomen äro även starka
muskelsmärtor.
Skyttekolonn, militärterm, som avser
formering i spridd ordning för
grupp, vid vilken soldaterna befinna
sig bakom varandra.
Skyttekompani, infanteriförband om
chef, kompanistab, tre
skyttepluto-ner, en understödspluton samt
kompanitross; personalstyrka ca 200 man.
Skyttel, skottspole, smal båtformig
anordning, vari spolarna av
inslags-garnet inneslutas och varmedelst
detta garn anbringas i varpskälet
vid vävning. — S. användes även
om motsv. anordning för
undertråden vid symaskiner.
Skyttemärket utdelas i Sverige för
gevärsskjutning: i stål på 50 eller
100 m avstånd, brons 50 eller 200
m samt silver, guld och högre
valörer på 300 m med stigande
fordringar. Flera specialmärken finnas
dessutom.
Skytten, Sagitta’rius, stjärnbild i
djurkretsen. Står i söder vid
midnatt omkring förra hälften av juli
och kan knappast iakttagas i
mellersta Sverige. I Skåne kan dess
n. del ses strax över horisonten.
Solen står i S. 23 nov.—22 dec.,
179 B, 3702.
Skytterörelsen, frivilliga skytteväsen-
4828
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
