Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skywriting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKYWRIT8NG
SKÄR
det i Sverige, ursprungligen bildat
omkring 1860. S. är organiserad i
skytteföreningar, länsvis förenade
till skytteförbund, lydande under
en överstyrelse i Stockholm. S.
åtnjuter statsunderstöd.
Skywriting [skai-raiting], skrift på
himlen med begagnande av under
flygning utsläppt rök (t. ex. av
oleum), varvid skriften åtminstone
vid stilla väder är läslig under
några minuter.
Skå, församling i Färingsö kommun i
s. Uppland, Stockholms län, 724 inv.
1954. — IS. finns Stockholms stads
barnhem för svårfostrade barn,
Barnbyn Skå, inrättat 1947. S., som
har utformats efter nya
psykoterapeutiska linjer och delvis betraktas
som försöks- och forskningsanstalt,
mottar i första hand milj oskadade
och uppföranderubbade
normalbe-gåvade barn. S. har organiserats och
ledes av Gustav Jonsson. — Vid
Edeby i S. ligger ett reservflygfält.
Skådebanan, andelsförening grundad
1910 av skriftställaren Walter
Stenström (dess första verkställande
direktör) för att organisera den
mindre bemedlade teaterpubliken
och för den abonnera
föreställningar på teatrarna. S., som
ursprungligen hade egen turné- och
teaterverksamhet, har efter R. P. O.:s
tillkomst blivit endast
publikorganisation för Stockholm.
Skådebröd, tolv offerbröd, som
förvarades på särskilt bord i det
judiska templet (3 Mos. 24:5—9). —
I överförd betydelse: sådant, som
ej får användas, endast beskådas.
Skålankare, skålformat ankare,
använt vid fyrskepp. Saknar flyn och
stock, varför det ej hugger i
kät-tingen då vinden byter riktning.
Skålgrop, gropar med ca 3—5 cm
diameter, under förhistorisk tid
inhuggna i berghällar eller
stengravarnas takstenar i magiskt syfte.
Folklig benämning älvkvarnar.
Skållerud, kommun i ö. Dalsland,
Älvsborgs län, 2 634 inv. 1954.
Skålpund, gammal viktenhet,
motsvarande 425,076 gram. Jfr
Skepppund, 2409.
Skålrost, utvecklingsstadium hos
svartrostsvampen, då den överlever
på berberisbuskens blad.
Skånberg, Carl (1850—83), målare, en
av det franskinspirerade svenska
friluftsmåleriets främsta
företrädare. Utförde huvudsakligen
hamn-och kustbilder från Holland,
Nord-frankrike och Venedig, i vilka
ljuset och atmosfären skildras med
koloristisk djärvhet och finess.
Skåne, Sveriges sydligaste landskap,
landareal 10 908 km2, 853 152 inv.
1954. Landets tätast befolkade och
näst Västergötland folkrikaste
landskap. Tillhör Lunds stift (utom
den i S. belägna delen av Hishults
kommun, som ingår i Göteborgs
stift). Delat mellan Malmöhus och
Kristianstads län, 3088, 3089 K.
Skånela, församling i Märsta kommun
i s. Uppland, Stockholms län, 433
inv. 1954, med romansk kyrka från
1100-talet.
Skånelagen, uppteckning på danska
från början av 1200-talet av
gällande rätt i Skåne, Halland och
Blekinge.
Skånes Fagerhult, kommun i
Kristianstads län. 2 134 inv. 1954.
Skånings-Åsaka, församling i Valle
kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län, 717 inv. 1954.
Skånska Banken, AB S., Malmö,
affärsbank, bildad 1935 genom
sammanslagning av Sydsvenska Banken
(grundad 1922) och Skånska
Ban
ken (grundad 1920). 1942 övertog
S. även AB Kreditbanken (grundad
1918). S. har (1955) drygt 70
avdelningskontor, främst i södra och
mellersta Sverige.
Skånska Cement AB, Malmö,
grundades 1871. Tillverkar bl. a. cement,
bränd kalk, kalciumsulfat och tegel.
Fabriker och kalkstensbrott i
Hälle-kis. Köping, Forsby, Lomma,
Limhamn, Slite och Stora Vika. Antal
anställda ca 2 400.
Skånska cementgjuteriet, AB S.,
Stockholm, grundat 1887, Sveriges största
entreprenadföretag för hus-,
fabriks- och vägbyggnader. Äger
be-tongvarufabriker på ett flertal
orter. Antal anställda ca 7 800.
Skånska Dagbladet,
bondeförbundstid-ning i Malmö, grundad 1888.
Huvudredaktör är sedan 1954 Stig
Mohlin (f. 1904).
Skånska flygflottiljen (F 10), förlagd
till Barkåkra nära Ängelholm.
Skånska hovrätten, namn på
Hovrätten över Skåne och Blekinge med
säte i Malmö. Jfr Hovrätt.
Skånska kavalleriregementet (K 2),
Hälsingborg. Bildat 1925 genom
sammanslagning av Skånska
husarregementet, Skånska
dragonregementet och Kronprinsens
husarregemente. Indraget 1942,
återupp-satt 1946, utgick ånyo ur
organisationen 1952, då det uppdelades på
ett flertal andra förband.
Skånska kriget, namn på kriget
mellan Danmark och Sverige 1675—79.
I det blodiga slaget vid Lund 1676
besegrade den svenska hären den
danska. Freden slöts i Lund 1679.
Skånska luftvärnskåren (Lv 4), Malmö,
uppsatt 1942.
Skånska pansarregementet (P 2),
Hässleholm, uppsatt 1942.
Skånska Social-Demokraten, se
Nyheterna, Skånska Social-Demokraten.
Skånska trängregementet (T 4),
Hässleholm. Tillkom under detta namn
1904, arvtagare till Wendes
träng-kår (1901—04) och Wendes
träng-bataljon (1894—1901).
Skårby, församling i Ljunits kommun
i s. Skåne, Malmöhus län, 892 inv.
1954.
Skåre. 1. Fiskeläge i Maglarps
kommun, 6 km v. om Trelleborg. Ca
200 inv. — 2. Sågverksort i Grava
kommun, Värmlands län, 7 km n.v.
om Karlstad. 1 121 inv. 1951.
Skäck (ty. Schecke), benämning på
häst eller nötkreatur med stora vita
fält, omväxlande med mörka.
Skädda, skyddande järnskena under
propeller (samtidigt undre stöd för
rodret). — 2. Detsamma som
skädd-logg.
Skäddlogg, primitiv logg bestående av
en trekantig, med blytyngder
försedd träskiva som släppes från
fartyget och får draga ut en med
knutar försedd klen lina. Antalet
knutar som hinner löpa ut under t. ex.
Va minut anger farten i knop.
Skäddor, detsamma som flundrefiskar.
Skäfthammar, församling i Olands
kommun i n. Uppland, Uppsala län,
1 297 inv. 1954, med medeltida
kyrka troligen från 1300-talet.
Skäggam, se Lammgam.
Skäggdopping, PodTceps crista’tus,
familjen doppingar, längd 48—59 cm.
Är ovan svartbrun, under silvervit
och på hjässan en svart
fjäderbuske, kring halsen en roströd krage
och vit vingspegel. Lever av fisk,
bygger flytande bo av vass.
Allmän i sjöar Skåne—Dalarna samt i
Norrbotten, 1272 B, 3572, färgpl. vid
art. Fåglar.
Skägglavar, trädlavar med trådlik,
hängande bål, tillhörande släktena
Us’nea och Alecto’ria, 2144 B.
Skäggsimpa, Ago’nus cataphrac’tus,
familjen pansarsimpor, längd 2 dm,
på huvudet två par taggar och
talrika skäggtömmar. Bottenfisk,
förekommer på grunt vatten vid
västkusten.
Skäggsvamp, hudsjukdom, förorsakad
av en svamp (trichophy’ton),
spri-des genom bristfällig desinfektion
av rakknivar o. dyl.
Skäggtömmar, trådlika utskott vid
munnen på i synnerhet
bottenfiskar. Tjänstgöra som känsel- och
smakorgan.
Skäktning, judisk rituell slaktmetod,
enligt vilken djuret skäres i
halsen och får förblöda. S. har såsom
djurplågeri förbjudits i många
länder, och är i Sverige endast
tilllåten om den sker i samband med
bedövning enligt slaktlag av 1 juli
1938.
Skäl. 1. öppning mellan trådlagren,
där skytteln föres fram under
vävning. — 2. Gammalt
spannmåls-mått = 4 kappar = 18,32 1.
Skälderviken. 1. Stor vik av
Kattegatt i n.v. Skåne, mellan Kullen och
Hallandsåsen. — 2.
Municipalsam-hälle och badort vid S. 1, vid
Rön-neåns utlopp, 740 inv. 1954.
Skällinge, församling i Himledalens
kommun i Hallands län, 654 inv.
1954.
Skällnora eller Sköldnora, kungsgård
i Upplands-Väsby kommun,
Stockholms län, 19 km n. om Stockholm,
känd sedan 1200-talet. En numera
försvunnen vattenkvarn i närheten
var skådeplatsen för C. J. L.
Almqvists berättelse Skällnora kvarn.
Skällvik, församling i Stegeborgs
kommun i Östergötlands län, 674 inv.
1954.
Skälmroman, se Pikareskroman.
Skälsland, äldre åkermått i
Norrbotten och Västerbotten = 432 m2.
Skälvum, församling i Husaby
kommun i Skaraborgs län, 424 inv. 1954,
med kyrka från mitten av 1100-talet.
Skänkel, ryttarens ben, som genom
beröring eller tryck på hästens
sidor verkar framåtdrivande,
sidförande och samlande på hästen.
Skänninge, stad i v. Östergötlands
län, 9 km n.v. om Mjölby. 3 898 inv.
1954. Idyllisk småstad med
stadskyrka, Vårfrukyrkan, från slutet av
1200-talet samt numera delvis
utgrävda ruiner av medeltida kloster
och spetälskesjukhus.
Samrealsko-la. Handelscentrum. S. upplevde
sin storhetstid på 1200-talet. 1248
hölls ett kyrkomöte här, varvid den
svenska kyrkans inre organisation
ordnades i enlighet med den
kanoniska rätten och prästernas plikt
att leva i celibat inskärptes. 1952
inkorporerades Allhelgona, Bjälbo
och Järstad med Skänninge, 3880 K,
3881 B.
Skänninge stadga, benämning pä en
på herremöte i Skänninge av
Magnus Ladulås 1284 utfärdad
förordning, som innehåller bestämmelser
om konungsfrid, konungens och
stormännens hird m. m.
Skäppa, äldre dansk-skånskt
rymdmått av varierande storlek (Vi, Vs,
Va tunna).
Skäppland, gammalt åkermått = V»
tunnland = 823 m2. Jfr Kappland,
som är Vse tunnland.
Skär. 1. Skärande del i ett verktyg
eller redskap. — 2. Åkning på
skridskor, bestående i att man åker i
båge på skridskoskenans ytter-
eller innerkant, ytter- respektive
in-nerskär. — 3. Liten holme i
skärgården.
4829
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
