Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÄRA
SKÖLDPADDSSOPPA
Skära, halvcirkelformig kniv som förr
allmänt användes som
skördered-skap.
Skärblacka, kommun i Östergötlands
län. 4 948 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Kullerstad
och Vånga.
Skärblacka, brukssamhälle i mellersta
Östergötland, vid Motala ström
intill utflödet i Glan. Inklusive det
närbelägna Ljusfors 2 456 inv. 1951.
Kraftstationer, pappersbruk, sulfit-,
sulfat- och spritfabriker, ägare
Fiskeby AB (Kooperativa Förbundet).
Skärbönor, omogna baljor av
störbönan, 1480.
Skärfläcka, Recurvirost’ra avocet’ta,
snäppfågel, längd 45 cm, svart och
vit, med långa ben och lång,
uppåtböjd näbb. Förekommer i bl. a.
Tyskland och Danmark, har länge
varit utrotad i Sverige men har
nyligen återkommit till Falsterbo
-näset och Öland.
Skärgård, en samling öar och skär
med mellanliggande vatten,
vanligast utmed förr nedisade kuster,
bäst utbildad i urberg. Ett typiskt
exempel är Stockholms skärgård.
Skärgårdskryssare, gemensamt namn
för hel serie likartade yacht-typer,
konstruerade enligt den 1925
överenskomna skärgårdskryssarregeln.
Kännetecknande för bestämmelserna
är, att segelarean är fixerad inom
varje storleksklass, nämligen till
respektive 15, 22, 30, 40, 55, 75, 95,
120 och 150 m2. Härjämte finnas
bestämmelser rörande vissa
minimimått för bredd, fribord och
depla-cement m. m., 2975.
Skärgårdskryssarpokalen,
vandringspris i segling för skärgårdskryssare,
den första uppsatt 1910. De tre
första pokalerna uppsattes i
30-m2-klassen, de två senare i
22-m2-klassen.
Skärhamn, municipalsamhälle i s.
Bohuslän på v. kusten av Tjörn, 1 017
inv. 1954. Stor kustfart. Fiske,
sal-terier. Varv, 424 K.
Skärkind, församling i Norsholms
kommun i Östergötlands län, 1148
inv. 1954.
Skärlånga, Gaidrop’sarus, släkte
torskfiskar med 5 arter. Främre
ryggfenan obetydlig. — Fyrtömmad S.,
G. cimzbrius, längd 3—4 dm,
väst-och ostkusten till Gotland. —
Fem-tömmade S., G. musteTa, längd 2—3
dm, västkusten.
Skärmbildsundersökning, fotografering
med vanlig kamera av
genomlys-ningsbilden på röntgenskärm. S.
kan göras snabbt och tämligen
billigt och lämpar sig vid s. k.
massundersökningar. Genom mer eller
mindre obligatorisk
skärmbildsundersökning av lungorna på svenska
folket har många tidiga
tuberkulosfall kunnat upptäckas, sjuka
personer i tid erhålla vård och
tuberkulosdödligheten därigenom kunnat
nedbringas, 2932, 2933 B, 3529.
Skärmetaller, gemensam benämning
på snabbstål (legerade S.) och hård
-metaller (sintrade S.). — I bägge
fallen baseras S. på den extrema
hårdheten hos vissa tunga metallers
karbider (särsk. volframkarbid),
som dessutom ha en betydande
värmeresistens. Jfr Stellit.
Skärmgaller, ett extra galler på
anod-sidan om styrgallret i en tetrod
eller pentod. S. har till uppgift att
minska återverkan från anoden till
styrgallret. Det ökar med andra
ord rörets inre motstånd samtidigt
som förstärkningsfaktorn ökas. —
S. utgör en förutsättning för
effektiv högfrekvensförstärkning. Jfr
Spärrgaller.
Skärmytsling (ital. scaramuccia), strid
mellan mindre grupper, patruller
o. dyl.
Skärpedjup, ett fotografiskt objektivs
förmåga att vid viss inställning
med tillfredsställande skärpa
avbilda föremål på olika avstånd. S.
är oberoende av objektivets
konstruktion. Det minskas till hälften
när bländardiametern fördubblas
och likaledes när brännvidden
(avståndet mellan objektiv och film)
fördubblas. Småbildskameror med
objektiv av liten brännvidd
(speciellt filmkameror) ha sålunda stort
S., 1128.
Skärpiplärka, An’thus spinolet’ta
lit-toraTis, liten brunspräcklig
ärle-fågel, längd 17 cm, vanlig på kala
kustskär.
Skärrfåglar, Striso’res, fågelordning
med långa vingar men korta och
mycket svaga fötter. Hit räknas
nattskärran, tornsvalan och
kolibrifåglarna.
Skärselden (fornsv. skæra, rena), lat.
purgato’rium, enligt
romersk-katolska kyrkan en om helvetet
erinrande men till tiden mer eller
mindre begränsad tillvaro, som
människan före inträdet i himmelriket
får genomgå för att renas (skäras)
från sina synder. Kvalen kunna
lindras eller förkortas genom
själa-mässor.
Skärsnäppa, Trin’ga marifima,
högnordisk snäppa, häckar i Jämtland.
Skärstad, kommun i n. Småland,
Jönköpings län, 3 199 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Skärstad och ölmstad.
Skärsten, en vid smältning av
koppar-eller blymalmer erhållen
mellan-produkt, som består av svaveljärn
jämte svavelkoppar respektive
svavelbly, 2062.
Skärtorsdag (fornsv. skæra, rena),
torsdagen i påskveckan, då enligt
gammal kyrklig sed botgörare
an-sågos renade (skärade) från sina
synder efter fastan och
återupp-togos i församlingen. Enligt
folktron färdades alla häxor och
gastar till Blåkulla på
skärtorsdagsnatten.
Skärv, församling i Valle kommun i
n. Västergötland, Skaraborgs län,
552 inv. 1954.
Sköld, skyddsvapen som bars av
enskild man till betäckning mot
pilar och andra vapen före
eldvapnens tillkomst. S., som bestod av
trä, läder eller metall, hade
växlande storlek och form, vanligen
rund, rektangulär eller trekantig.
De voro ofta rikt utsmyckade med
sköldbucklor, heraldiska tecken och
figurframställningar. Under
riddarti-den försågos S. med ägarens
personliga tecken, vilka senare blevo
ärftliga ättemärken (vapensköldar).
— I modern krigföring användes S.
som skydd för artilleripjäser och
kulsprutor, stundom även för
enskilda skyttar.
Sköld, Gunnar (f. 24/9 1894), cyklist,
är Sveriges första världsmästare i
cykelsport (VM på landsväg 1921).
Sköld, Otte (f. 14/7 1894), målare,
professor vid Konsthögskolan 1932
—42, dess direktör 1941—50,
överintendent vid Nationalmuseum
sedan 1950. Framträdde under
1920-talet som en av de främsta
svenska företrädarna för »nya
sakligheten». Utförde med nålvass
detaljskärpa och silvrigt kylig
kolorit fönster- och gatuutsikter,
kaféinteriörer, porträtt och stilleben.
S. har även utfört
monumentaluppgifter, bl. a. en fresk i Göteborgs
konserthus (1937) och mosaiker
till Skogskyrkogårdsanläggningen i
Stockholm (1939—40) och Nya
kre-matoriet i Malmö (1943), 3330.
Sköld, Per Edvin (f. 25/5 1891),
socialdemokratisk politiker, ledamot av
A. K. sedan 1918, jordbruksminister
1932—36, handelsminister 1936—38,
försvarsminister 1938—45, då han
var tongivande vid utformandet av
samlingsregeringens politik. Var
jordbruksminister 1945—48,
konsultativt statsråd 1948—49 och
finansminister 1949—55. Har utgivit ett
flertal skrifter av bl. a. politiskt
innehåll samt romanen Den siste
av Jeppesläkten (1923), 2712, 2839 B.
Sköld, Sven (f. 20/7 1899), dirigent,
kapellmästare vid Radiotjänst från
1931. Har skrivit filmmusik samt
arrangerat en mängd radiorapsodier
med svensk folkmusik.
Sköld, Yngve (f. 29/4 1899), tonsättare.
Har skrivit tre symfonier, sviter
m. fl. orkesterstycken,
kammarmusik, pianostycken och sånger, sedan
1938 bibliotekarie vid Föreningen
Svenska tonsättare, Stockholm.
Sköldborg, forngermansk
försvarsställning, varvid krigarna bildade
en krets och vände sköldarna utåt.
Sköldbuckla, buckla av metall, mitt
på sköldens utsida, som prydnad
och skydd.
Sköldebrev, urkund varigenom någon
förlänas adligt namn och vapen.
Det äldsta nordiska S. utfärdades
1420 av Erik av Pommern.
Sköldemärken, bild på vapensköld, se
Heraldik, 1606.
Sköldinge. 1. Kommun i v.
Södermanlands län, 3 910 inv. 1954, därav
1 149 i Valla, municipalsamhälle.
Medeltida kyrka, utvidgad omkring
1630 med bl. a. ett gravkapell i
barockstil, den s. k.
Holbonäsgra-ven. Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Lerbo och
Sköldinge. — 2. Industriort i S. 1, n.ö.
om Katrineholm, 910 inv. 1951.
Tegelbruk, i närheten Kantorps
järngruvor.
Sköldkörtel, kroppens största samlade
körtel för inre sekretion, belägen
på framsidan av halsen, avsöndrar
tyroxin. S. medverkar vid
regleringen av ämnesomsättningen och
tillväxten och har stor betydelse
under uppväxtåren för den
kroppsliga och andliga utvecklingen. Jfr
Kretinism, Myxödem och Struma,
1650 B, 1652, 3094.
Sköldlöss, Coc’cidae, familj bland
skinnbaggarna. Honans kropp är
hos många arter täckt av ett slags
sköld. Uppträda på bladen av
ständigt gröna krukväxter. Genom
djurens sugning försvagas växterna,
bli gulfläckiga och fula. Tvättning
med nikotin, 1285, 2882.
Sköldmö, i den nordiska gudasagan
flicka som rustad bl. a. med sköld
kämpade vid männens sida i strid.
Sköldormar, detsamma som
glasögonormar, 2590.
Sköldpadd, hom från
karettsköldpad-dans ryggsköld.
Sköldpaddor, Chelo’nia, ordning bland
kräldjuren med kort och bred bål,
täckt av en rygg- och en buksköld,
hopvuxna med varandra längs
sidorna. Framtill finnes en öppning
för huvudet och frambenen,
bak-till likaså för bakbenen och
svansen. Pansaret består ytterst av ett
hornlager, därunder av ben, vari
även delar av skelettet ingå.
Munnen saknar tänder och de
vasseg-gade käkarna äro klädda med horn.
Hit höra land-, kärr- och
havs-sköldpaddor, 3095 B.
Sköldpaddssoppa, kokt på färsk
sköldpadda, slaktad omedelbart före
an
4830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
