Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Wellington ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WELLINGTON
VENNBERG, KARL
W., som kallades »järnhertigen» var
en lysande organisatorisk talang och
vann trots sitt kyliga, sträva
uppträdande en mycket stor popularitet,
2426.
Wellington [oeVingtan], Nya Zeelands
huvudstad, belägen på s.v. Nordön
vid en vik av Cooks sund.
Universitet. Livsmedelsindustri. Stor
export av ull, kött och
mejeriprodukter. Livlig sjöfart. Starkt befäst
örlogsbas. 135 300 inv. 1952,— 2543 B.
Wellpapp [vel-] (ty. Welle, våg),
korrugerad papp. S. k. enkelwell består
av ett skikt plant papper som är
limmat mot ett korrugerat ark. Vid
dubbelwell är det korrugerade
arket inlimmat mellan två plana ark.
Wells [oels], Herbert George (1866—
1955), engelsk författare. Har i en
lång rad mycket lästa romaner och
programmatiska skrifter framställt
sin utvecklingsoptimistiska syn på
livet och historien. Denna senare har
han skildrat i The outline of history
(1920, Wells’ världshistoria, sv. ö.
1923).
Velociped (lat. ve’lox, snabb, och pe’s,
fot), numera vanligen kallad cykel,
första gången konstruerad 1790 av
fransmannen de Sivrac. Sedan höga
hjul prövats på 1870-talet
konstruerade engelsmannen H. J. Lawson
1879 en cykel av ungefär nuvarande
typ, och 1888 monterade skotten J.
B. Dunlop de första pneumatiska
gummiringarna på en V., 632 B.
Velodro’m (grek. drom’os, lopp),
tävlingsbana för cyklister, utom- eller
inomhus, 635.
Weltervikt, viktklass i boxning 63,5
—67 kg och brottning 67—73 kg,
476, 510.
Weltschmerz, ty., »världssmärta»,
allmänt pessimistisk inställning av
romantisk art. Uttrycket präglades
troligen av Jean Paul och lanserades
av Heine. Dess mest typiska
representant är Goethes Werther, och
andra exempel möta i skrifter av
Chateubriand, Byron, Musset,
Leopardi, Lenau m. fl.
Weman, Henry (f. 19/8 1897),
kyrkomusiker, sedan 1927
domkyrkoorga-nist i Uppsala. W. blev 1938 anförare
för Uppsala studentkårs allmänna
sångförening och var 1927—43
musiklärare vid Fjellstedtska skolan.
Sedan 1943 dirigent för ärkestiftets
kyrkosångsförbund. Hans sakkunskap
har ofta tagits i anspråk i
liturgiskmusikaliska och orgelfrågor.
Wembley [oem’bli], förstad till
London, 129 500 inv. 1954. I W. ligga
flera idrottsanläggningar, bl. a.
Wembley Stadium, invigt 1923, som
rymmer ca 125 000 åskådare. Där spelas
engelska cup-finalen och
arrangerades huvuddelen av Olympiska
spelen 1948.
Wembley Stadium, se Wembley.
Vemdalen, församling i Hede kommun
i n. Härjedalen, Jämtlands län, 1131
inv. 1954, med träkyrka, uppförd
1763.
Vem är det, handbok med biografiska
upplysningar över nu levande
framstående svenska män och kvinnor.
Utkommer vartannat år sedan 1912.
Ven, tidigare Hven, svensk ö i
Öresund n.v. om Landskrona. Bildar
kommunen S:t Ibb, Malmöhus län,
657 inv. 1954. 7,5 km2! Ruiner av
Tycho Brahes Uranienborg och
Stjärneborg, 482, 3089 K.
Ven, se Blodkärl.
Vena, kommun i n.ö. Småland,
Kalmar län. 2 346 inv. 1954.
Wen-chou, stad i provinsen Chekiang,
ö. Kina, nära Wukiangs mynning i
Östkinesiska havet. Ca 630 000 inv.
Export av te, frukt m. m., 1995 K.
Vendée [vansde’J, departement i v.
Frankrike, vid Atlanten s. om Loires
mynning. 7 016 km2, 395 641 inv.
1954. Huvudstad La Roche-sur-Yon.
Vendéekrigen [van"de’-], monarkistiska
bondeuppror 1793—96 mot den
franska revolutionsregeringen i
områdena kring nedre Loire. V.
framkallades till stor del av regeringens
antiklerikala politik.
Vendel, kommun i n. Uppland,
Uppsala län, 5 023 inv. 1954. Kyrkan av
tegel invigdes 1310 och har
målningar av Johannes Ivan (1451). Väl
bevarad kyrkogårdsmur med
stig-luckor. 1881—82 och 1893
undersöktes invid kyrkan ett båtgravfält
från omkring 600—800 e. Kr. med
oerhört rika gravgåvor. I V. ligger
Ottarshögen från 500-talet f. Kr.,
där enligt traditionen Ottar
Vendel-kråka ligger begraven. Kommunen
bildad 1952 genom sammanslagning
av Tegelsmora och Vendel, 145, 1913,
3592.
Vendeltid, efter de märkliga fynden i
Vendel i Uppland använd
benämning på yngre folkvandringstiden,
omkring 600—800 e. Kr. Rika fynd
från V. har även påträffats i
Valsgärde. Jfr Vendel.
Vendémiaire [vanedemiä’r] (fr. av lat.
vinde’mia, vinskörd), den första
månaden i den franska revolutions
-kalendern, som räknades från den
22 september.
Venden, svensk benämning på den
nordtyska östersjökusten.
Återkommer i den svenske konungens
titulatur: Sveriges, Götes och Vendes
konung. Jfr nedan.
Ven’der (lat. Ven’edi eller Ven’eti,
veneter), forn- och medeltida
germansk benämning på de
västsla-viska folken i n. Tyskland. Till
större delen utrotade eller
germa-niserade redan under medeltiden.
Vendes artilleriregemente (A 3),
Kristianstad. Uppsatt 1794, — 157.
Vendes konung. Gustav Vasa upptog
benämningen V. i den svenska
kungatiteln 1540 som en utmaning
mot Danmark, där epitetet redan
länge ingått i danske kungens
titulatur. Jfr Vender.
Vendiska språket, se Sorbiska språket.
Vendöme [vangdåm’], fransk hertigtitel
efter staden V. vid Loire i mellersta
Frankrike. — César (1594—1665),
hertig av V. 1598, var illegitim son
till Henrik IV, deltog i strider mot
hugenotterna och var invecklad i
sammansvärjningar mot Richelieu.
Louis Joseph V. (1654—1712), den
förres sonson, var fältmarskalk och
en av Frankrikes skickligaste
härförare under det spanska
tronföljds-kriget.
Vendsyssel, nordligaste delen av
Jylland från Limfjorden till Skagen,
653 K.
Vene’dig, ital. Vene’zia. 1. Stad i
n.ö. Italien, på en grupp öar i
La-gu’na Vene’ta i Adriatiska havet.
321 407 inv. 1953. Genomdragen av
kanaler och rik på märkliga
medeltida byggnader, bl. a.
Markuskyr-kan, ursprungligen från 800-talet
och ombyggd i bysantinsk stil på
1000-talet, Dogepalatset m. fl.
Konstakademi, handelshögskola, stort
arkiv. Stor konstindustri, varvs- och
livsmedelsindustri. Livlig sjöfart och
handel. Turistcentrum, 1813 K, 3663,
3665 B. — 2. Självständig republik
från tidig medeltid till 1797.
Omfattade under slutet av medeltiden,
förutom ö. delen av Italien n. om Po,
även nästan hela Adriatiska havets
ö. kust samt de joniska öarna och
många öar i ö. Medelhavet, däribland
Kreta och Cypern.
Veneration (lat. vener at’io], vördnad.
Venereologi, vetenskapen om
könssjukdomarna.
Vene’riska sjukdomar, se
Könssjukdomar.
Veneter. 1. Fornkeltisk folkstam i
Bretagne. — 2. Fornitalisk (illyrisk)
folkstam på Poslätten och i de södra
alpdalarna (Venetien), 63.
Venetian’ska skolan, en grupp
tonsättare, verksamma i Venedig under
1500- och början av 1600-talet. De
mest kända voro A. Willaert samt
A. och G. Gabrieli. Inom
vokalmu-siken införde de genom
flerkörig-het en mäktig klangprakt och
verkade även för musikinstrumentens
förbättring och ökade användbarhet.
Vene’tien [-tsi-], ital. Veneto,
landskap i n.ö. Italien vid Adriatiska
havet, omfattande n.ö. Poslätten och
delar av Alperna. 18 376 km2,
3 916 024 inv. 1953, — 1812, 1813 K.
Vene’zia, italienska namnet på
Venedig, 1813 K.
Vene’zia Giuiia [djo’-], före 1945
särskilt landskap i n.ö. Italien,
omfattande halvön Istrien samt delar av
Dalmatien, i freden 1947 till största
delen avträtt till Jugoslavien,
medan Trieste med omgivningar
ställdes under särskild administration.
Återstoden förenades samma år med
ö. Venetien till autonoma regionen
Friuli-Venezia Giuiia, 7 637 km2,
936 830 inv. 1953.
Veneziano, Dominic (omkring 1400—
61), italiensk målare, en av den
florentinska ungrenässansens
främsta företrädare, berömd bl. a. för
sina utsökta, sirliga kvinnoporträtt,
färgpl. vid art. Italiensk konst.
Vene’zia Tridenti’na eller Trenti’no,
förutvarande landskap i n.ö.
Italien, kring övre Adige, utgör sedan
1947 autonoma regionen
Trenti’no-A’lto Adige, 13 613 km2, 744 067 inv.
1953.
Venezue’la, förbundsrepublik på
Sydamerikas nordkust, vid Karibiska
havet. 912 050 km2, 5 280 000 inv.
1952, förutom ca 100 000 indianer i
mera perifera delar av landet.
Huvudstad Caracas, 762 K, 3666.
Ve’nia, lat., tillstånd att predika,
föreläsa vid universitet eller utöva
läkarpraktik. Särskilt betyder V. det
tillstånd att predika som meddelas
ej prästvigd person.
Venini, Paolo (f. 1896), italiensk
glaskonstnär, sedan 1920 med eget
företag i Murano. V:s av raffinemang
och hantverksskicklighet präglade
föremål ha verkat förnyande på den
venetianska glaskonsten.
Ve’ni, vi’di, vi’ci, lat., »jag kom, jag
såg, jag segrade», Caesars yttrande
efter den lättvunna segern vid Zelä
47 f. Kr., 570.
Venizelos [-se’lås], Eleuthe’rios (1864—
1936), grekisk statsman,
konseljpresident med kortare avbrott 1910—33.
Han stod i opposition till konung
Konstantin, som för hans skull fick
gå i landsflykt och senare abdikera.
V., som förde en ententevänlig
politik, deltog i fredskonferenserna i
Versailles 1919 och i Sèvres 1920
och var en av de första
medlemmarna i FN:s råd. Ett misslyckat
uppror 1935 gjorde slut på hans
politiska karriär med ett
Storgrek-land som mål, 1448.
Venjan, kommun i mellersta Dalarna,
Kopparbergs län. 1 593 inv. 1954. —
641 K.
Vennberg, Karl (f. 11/4 1910),
författare och kritiker, kulturredaktör i
Aftontidningen 1946—47, en av
40-talismens främsta representanter.
Hans diktsamlingar Halmfackla
(1944). Tideräkning (1945),
Fiske
4970
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
