Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Wennerberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WENNERBERG, GUNNAR
WERENSKIOLD, ERIK
färd (1949), Gatukorsning (1952),
Vårövning (1953), Synfält (1954)
och Vid det röda trädet (1955)
vittna om en särpräglad
poesibegåvning, lika lämpad för inåtvänt
grubbel som för beska inpass i den
aktuella kulturdebatten.
1. Wennerberg, Gunnar (1817—1901),
skald och tonsättare, ämbetsman och
politiker. Var bl. a. lektor i Skara
1849—61, ecklesiastikminister 1870—
75 och 1888—91, medlem av
Svenska akademien från 1866. W. är
mest bekant för sin humoristiska
duettsamling Gluntarne (1847—50,
utgiven 1851), vilken han skrev i
Uppsala som medlem av
studentföreningen Juvenalerna. Han har även
skrivit manskvartetter och tonsatt
andliga sånger, — 28, 3044, 3337.
2. Wennerberg, Gunnar G:son (1863—
1914), son till Gunnar W., målare
och konsthantverkare, 1892—1908
konstnärlig ledare vid Gustavsbergs
porslinsfabrik. W. som även gjorde
gobelänger, möbler m. m., vilka i
huvudsak anslöto sig till fransk
1’art nouveaustil, bidrog till
höjandet av svensk
konsthantverksstan-dard, 1985.
Wenner-Gren, Axel L. (f. 5/6 1881),
industriman, grundade 1919 AB
Elektrolux och utvidgade efter hand
denna firma till ett
världsomfattande företag. W. har donerat flera
10-tal miljoner kronor till det av
honom 1937 stiftade Wenner-Grenska
samfundet, med uppgift att främja
vetenskaplig forskning och nordiskt
samarbete. En del av avkastningen
användes till det av W. samma år
grundade institutet för
experimentell biologi, tillhörigt Stockholms
högskola och invigt 1939. — Sedan
1939 är W. verksam i USA och
Mexico. Hans största
finanstransak-tion i Mexico har varit
sammanslagningen av de båda konkurrerande
(svenska och amerikanska)
telefonföretagen i Mexico City till ett enda
nationellt telefonbolag, 1909.
Vennersten, Axel (1863—1948),
industrimän, högerpolitiker. Ledamot av
A. K. 1906—20, varvid V. var en
av Högerns främsta representanter,
och F. K. 1921—36, dess talman 1928
—36. Finansminister i
Hammarskjölds ministär 1914—17.
Venngarn eller Vänngarn, slott i s.
Uppland, 3 km n. om Sigtuna. Dess
äldsta delar äro medeltida. Slottet,
som uppfördes på 1500-talet,
ombyggdes av Magnus Gabriel De la
Gardie på 1660- och 70-talen efter
ritningar av J. De la Vallée och
restaurerades 1932—34. Bland dess
interiörer märkas det välbevarade
slottskapellet och en väggmålnings
-svit med motiv ur Disasagan. V. är
sedan 1916 landets centrala
alkoho-listanstalt för män, 2547.
Wennström, Eric (f. 10/3 1909),
häcklöpare. Satte 20-årig världsrekord på
110 m med 14,4 sek, vann 3 SM
men slutade snart med aktiv idrott.
Venstre, benämning på danska och
norska politiska partier av
huvudsakligen moderat, konservativ
karaktär.
Wenström, Jonas (1855—93),
elektrotekniker. Konstruerade 1881 en
förbättrad »dynamo» för vars
exploatering grosshandlare Ludvig
Fred-holm 1883 startade Elektriska AB i
Stockholm, som 1890 bildade kärnan
i det då grundade ASEA-företaget.
— W. var här verksam som
överingenjör. Han uppfann 1890
trefassystemet, något år efter det samma
uppfinning gjorts bl. a. av Tesla,
Ferraris och Dobrowolsky, 163, 2075.
Ventilatio’n (lat. ventus, vind),
luftväxling, luftning; undersökning av
ett problem. — Ventile’ra, vädra,
allsidigt granska, debattera; försvara
en avhandling.
Ventimiglia [-miTja], gränsstation mot
Frankrike, n.v. Italien, vid
Rivieran. 15 845 inv. 1951. Badort. Stor
blomstermarknad.
Ventlinge, församling i Ottenby
kommun på s. Öland, Kalmar län. 622
inv. 1954.
Ventöse [van"tå’s] (lat. vento’sus,
stormig), stormmånad, sjätte månaden
i franska revolutionskalendern.
Ventrik’el (lat. ventric’ulus, mage). 1.
Magsäcken. — 2. Vätskefyllda
hålig-heter i hjärnan. — 3.
Hjärtkam-rarna. — Ventrikulografi’,
röntgendiagnostik berörande hjärnans V.
Ventu’ri-rör, en efter uppfinnaren,
italienaren G. B. Venturi (d. 1822),
benämnd kanalform, vid vilken
diametern (i strömningsriktningen
räknat) först minskar tämligen snabbt
och härefter åter långsamt vidgas
till ursprungligt mått. I det trånga
partiet uppträder vid
genomströmning en trycksänkning, med vars
hjälp man kan mäta den per
tidsenhet genomströmmande mängden
gas eller vätska. — V. ger mindre
tryckfall än motsvarande
mätanord-ning med strypfläns.
Wentworth [oen’toab], Thomas,
engelsk statsman, se Strafford.
Venus (lat., skönhet, behag), i den
romerska mytologin kärlekens,
kvinnoskönhetens gudinna och
vinodlingens beskyddarinna, motsvarighet
till den grekiska Afrodite, 375 B,
1426.
Venus, den andra av de stora
planeterna från solen räknat och näst
månen den kraftigast lysande
himlakroppen. V :s avstånd från solen är
ca 0,73 jordbaneradier. Dess
diameter är 96 % och dess massa 82 %
av jordens medan omloppstiden är
225 dygn. Rotationstiden har ej
kunnat bestämmas då planeten är helt
molnhöljd. Atmosfären har visat sig
till väsentlig del bestå av kolsyra,
medan syre icke med säkerhet har
kunnat påvisas, 2664, 2665 B, 2666,
2669 B.
Venusberget, enligt tyska
medeltids-legender, bl. a. Tannhäuser, ett berg
dit Venus lockar människor som
där, mot uppgivande av sin
salighet, få leva ett liv i sinnliga
njutningar.
Venus från Milo eller den meliska
Afrodite, berömd antik staty,
troligen från 100-talet f. Kr., funnen
1820 på ön Milo eller Melos i
Egeis-ka havet.
Venuskorg, EuplectelTa aspergilTum,
ett slags kiselsvamp, 3305 B, 3306.
Wenzel, tyska namnformen för
tjeckiska Våclav, se nedan.
Wenzel (omkring 907—929), den
helige W., hertig av Böhmen. Gynnade
kristendomen, byggde kyrkor och
utövade stor välgörenhet. Han
mördades av sin broder, förklarades för
helgon och blev Böhmens
skyddspatron.
Wenzel II (1271—1305), konung av
Böhmen. Tillträdde regeringen 1283,
gynnade liksom företrädarna
inflyttningen av tyskar. W. blev 1300 även
konung av Polen.
Wenzel IV (1361—1419), konung av
Böhmen 1378, son till kejsar Karl IV
av Luxemburg. Var tysk konung till
1400, då han avsattes. I Böhmen
understödde han husiternas
strävanden.
Wenzinger, August (f. 1905),
schweizisk violoncellist och gambaspelare,
lärare vid Schola Cantorum i Basel
och musikkonservatoriet där. W.
grundade 1933 Baseler
Gambenquar-tett (W.-kvartetten), som på turnéer
(Sverige f.f.g. 1950) framfört musik
från bl. a. 1600- och 1700-talen på
stilenligt sätt.
Veracruz [spanskt uttal värakro’b],
hamnstad i staten med samma namn,
s.ö. Mexico, vid Mexikanska bukten.
123 368 inv. 1950. Mexicos viktigaste
importhamn med järnväg till
huvudstaden. Starkt befäst. Vid V.
landsteg Cortez 1519, — 1537 B, 2490 K.
Vera-Ellen (egentligen Vera Ellen
Westmeyr Rohe) (f. 16/2 1927),
amerikansk skådespelerska, började
som sångerska och dansös på
nattklubb, kom 1945 till Hollywood, där
hon spelat i Mirakelmannen (1945),
Sardinmysteriet (1949), Härligt
förälskad (1951), Call me Madam
(1953).
Veratri’n, sammanfattande namn för
alkaloiderna i Veratrum sabadilla.
Verb (lat. verbum, ord), ordklass
omfattande ord som uttrycka handling
eller tillstånd, t. ex. springa, göra,
bliva, sitta. V. utgör vanligen
pre-dikatsdelen i en sats.
Verbal (lat. verbum, ord). 1. Som
består av ord; muntlig; ordagrann. —
2. Som hör till ett verb, verb-. —
VerbaTiter, ordagrant. —
Verbalinspiration, åsikten att Gud bokstav
för bokstav inspirerat Bibelns
författare, 2087.
Vercelli [vertjäl’i], forntidens
Ver-cellae, huvudstad i provinsen med
samma namn, Piemonte, n.v.
Italien. 42 159 inv. 1951. Domkyrka,
uppförd på 1500—1700-talen, dyrbar
handskriftssamling. Maskin- och
sidenindustri, 1380.
Verchne Udinsk, se Ulan Ude.
Vercinge’torix, gallisk frihetshjälte,
slutgiltigt besegrad av Caesar 46 f.
Kr. och avrättad i Rom, 570.
Vercors [värkå’r], pseudonym för Jean
Bruller (f. 1902), fransk författare
och tecknare, som deltog i
grundandet av det underjordiska
förlaget Les éditions de minuit under
tyska ockupationen 1942. Han
publicerade där bl. a. novellen Havets
tystnad (1942, sv. ö. 1946).
Verdandi. 1. Se Nornor. — 2.
Tidskrift, grundad av Anna Sandström
1883, vari hävdades större
åskådlighet i undervisningen. — 3.
Studentförening i Uppsala som
bedriver radikal kulturpropaganda, bl. a.
genom Verdandis
populärvetenskapliga småskrifter, vars första delar
utkommo 1888, — 490, 1068, 3206.
Verden [fer’-], fordom biskopsstift och
hertigdöme i n.v. Tyskland. Kom
1648 till Sverige men avträddes 1719
till Hannover. Staden Verden, med
18 764 inv. 1950, är belägen strax
ovanför Allers inflöde i Weser, 3368.
Ver’di, Giuseppe (1813—1901), italiensk
tonsättare, vid sidan av Wagner
1800-talets främsta operakompositör.
Hans flödande melodik och
tempe-ramentsfulla rytmer ha i många fall
gjort hans operor otroligt omtyckta,
t. ex. Rigoletto (1851), Trubaduren
och La Traviata (bägge 1853), Aida
(1871), Otello (1887), Falstaff (1893).
Dessutom bör nämnas ett
verkningsfullt Requiem (1874), — 1824, 2383,
2581, 3669, 3669 B.
Verdun [verdö’ns], stad och fästning
i departementet Meuse, ö. Frankrike,
vid floden Meuse. 18 831 inv. 1954.
— Med korta avbrott pågingo 1914—
18 för båda sidorna oerhört
förlust-bringande strider om V :s
befästningsverk. V. stormades 15 juni 1940
av tyskarna. — Genom fördraget i
V. 843 delades det frankiska riket,
1143 K, 3555.
1. We’renskiold [-sjål], Erik (1855—
1938), norsk målare och tecknare,
studerade i München och Paris. W.
blev genom sina realistiska
osenti
4971
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
