Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Villa-Lobos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILLA-LOBOS, HEITOR
VIMPEL
Villa-Lobos, Heitor (f. 1887),
brasiliansk tonsättare, har komponerat
nära 1 500 musikverk, för vilka
han sökt befästa intresset under
långa turnéer, bl. a. till Sverige 1951.
I stilen anknyter han till
västerländsk musik men har samtidigt
upptagit sitt hemlands folkmusik i
sina verk.
Villa Medici [-tji], Rom, uppförd på
1500-talet, sedan 1803 Franska
Romakademins säte.
Villanella, körvisa under 1500-talet i
dansartad stil och ofta med
humoristiskt eller erotiskt innehåll.
Villanovakulturen [-nå’-], det äldsta
skedet i Italiens järnålder, omkring
800—600 f. Kr., uppkallad efter en
på 1850-talet närmare undersökt
fyndplats nära Bologna.
Villberga, församling i Norra Trögds
kommun i s. Uppland, Uppsala län,
968 inv. 1954. Medeltida kyrka.
Willemi’t, kristalliserande mineral av
zinksilikat med vit eller gulbrun
färg. Förekommer ofta tillsammans
med galmeja.
Willette [vilät’], Adolphe (1857—1926),
fransk målare och tecknare, utförde
bl. a. affischer och teckningar med
motiv från Paris’ nöjes- och
bohemliv samt politiska satirer.
1. William-Olsson, Tage (f. 8/6 1888),
arkitekt, stadsplanechef i Göteborg
1943—53. W. var 1931—35 ledare vid
ombyggnaden av Slussen i
Stockholm och deltog livligt i debatterna
om huvudstadens stadsplaneproblem.
Under sin verksamhet i Göteborg
har han varit förespråkare för
höghusbebyggelse med varierbara
lägenheter.
2. William-Olsson, William (f. 27/11
1902), geograf, professor vid
Handelshögskolan i Stockholm sedan
1946. Har bl. a. utgivit
Huvuddragen av Stockholms geografiska
utveckling 1850—1930 (1937) och
Stockholms framtida utveckling
(1941).
Williams [oil’jams], Esther,
amerikansk skådespelerska. Började som
simmerska och fotomodell.
Filmde-buterade 1942. Filmer bl. a.
Badflickan (1943) och Älskling på
vågen (1947).
Williams [oil’joms], sir George (1821
—1906), engelsk köpman, stiftade
1844 The young men’s Christian
association (Y. M. C. A.), i Sverige
K. F. U. M., 1987.
Williams [oiTjams], Tennessee (f. 1914),
amerikansk författare, har skrivit
flera uppmärksammade skådespel,
bl. a. Glasmenageriet (1944; uppförd
i Stockholm 1946) m. fl., 88, 3420.
Villie, församling i Rydsgårds
kommun i s. Skåne, Malmöhus län. 1 076
inv. 1954.
Willkie [oil’ki], W’endell (1889—1944),
amerikansk politiker, republikansk
presidentkandidat 1940. Gjorde 1942
en resa till Ryssland, Kina och
Mellersta östern, vilken han skildrat i
boken En värld (1943, sv. ö. s. å.),
2871.
Villkorlig dom, särskilt på unga
brottslingar och
förstagångsförbry-tare tillämpad form av bestraffning,
varvid anstånd lämnas med
straffets verkställighet eller ock med
straffets ådömande. Som allmän
förutsättning för V. gäller, att det
med hänsyn till den brottsliges
karaktär och personliga förhållanden
i övrigt skäligen kan antagas, att
han utan att undergå straff skall
avhålla sig från brott i framtiden.
En prövotid, vanligen tre år
fastställes, varunder den dömde i
regel skall stå under övervakning.
Regler i lag 22 juni 1939, — 2083.
Villkorlig frigivning, frigivning från
fångvårdsanstalt av fånge, som
undergått viss del av strafftiden.
Sker automatiskt sedan 5/e av straff
på minst 6 månader avtjänats eller
vid längre strafftid på ansökan
efter 2/s, om det skäligen kan
antagas att fången efter frigivningen
kommer att förhålla sig väl. Över
ansökan fattas beslut av
fångvårdsstyrelsen. Den frigivne skall under
en prövotid, som utgöres av den
återstående strafftiden, dock minst
ett år, om det ådömda straffet
uppgår till ett år eller mera, stå under
tillsyn av särskilt förordnad
tillsy-ningsman. Regler i lag 18 sept.
1943, — 2081.
Villmanstrand, fi. Lappeenranta, stad
i s.ö. Finland, vid s. stranden av
sjön Saima, Kymmene län. 18 722
inv. 1954. Sågverk, cementindustri
m. m. Under kriget 1741 blev här
svenska hären slagen av den ryska,
varefter staden plundrades och
brändes, 955 K.
Villon [vijå“g], Francois (1431—efter
1463), fransk skald, den franska
senmedeltidens störste. Hans
äventyrliga liv som akademisk
vaga-bond förde honom flera gånger i
kontakt med rättvisan och han
undgick med knapp nöd att hängas.
Personligt och mustigt har han
givit uttryck åt såväl stormande
livsglädje som botgörarstämning och
dödsångest och tecknat ett burleskt
typgalleri, främst i Stora
testamentet (1461, sv. ö. 1920), 1178.
Villon, Jacques (f. 1875), fransk
målare och grafiker, vars måleri med
dess prismatiskt brutna färg och
ljus starkt påverkats av kubismen.
Som grafiker har V. upptagit
1700-talets färggravyr.
Villstad, kommun i v. Småland,
Jönköpings län. 3 811 inv. 1954.
Wil lstätter, Richard (1872—1942), tysk
kemist, professor i München 1916—
25. För sina forskningar rörande
växtfärgämnens, särskilt klorofylls,
konstitution, erhöll han nobelpriset
i kemi 1915.
Willumsen, Jens Ferdinand (f. 7/9
1863), dansk målare och
bildhuggare, en av den danska konstens
mest särpräglade och färgstarka
gestalter. W:s konst anslöt på
1890-talet till symbolismen med en
stiliserad form och stark rytmisk
lin-jebetoning och utvecklas senare i
alltmera expressionistisk riktning
för att slutligen drivas till ett
nästan extatiskt uttryck med en ofta
brutalt disharmonisk färg. Bland
hans målningar märkas bl. a.
Jo-tunheimen (1892—93),
Bergbestiger-skan (1904), Aftonmåltiden (1918)
och inom skulpturen Den stora
reliefen (1893—1928, Kunstmuseet,
Köpenhamn), en jätteframställning
i förgylld brons och färgade
sten-arter, skildrande livets negativa och
positiva makter, 670, 670 B.
Wilmington [oil’mingtan]. 1. Stad i
Delaware, ö. USA, 110 356 inv. 1950.
Skeppsvarv, textil- och kemisk
industri. Viktig hamnstad vid floden
Delaware, där de första svenska
kolonisterna i Nya Sverige
land-stego 1638, — 2542. —• 2. Hamnstad
i North Carolina, ö. USA. 45 043 inv.
1950. Export av bomull och trävaror.
ViTna, lit. Vilnius, po. Wilno,
huvudstad i litauiska sovjetrepubliken.
209 000 inv. 1939. Universitet, livlig
handel, industri. — V., som har
såväl litauisk som polsk historisk
tradition, införlivades 1920 genom
militärkupp med Polen, men kom 1940
till Litauen under rysk överhöghet.
1941—44 besatt av tyskarna, 2172,
2691 K. 3156.
Vilske, kommun i Skaraborgs län.
5 473 inv. 1954, därav 1 253 i Floby
municipalsamhälle. Kommunen
bildad 1952 genom sammanslagning av
Floby, Grolanda, Gökhem, Göteve,
Hällestad, Jäla, Marka, Sörby,
Trä-vattna, Ullene och Vilske-Kleva.
Vilske-Kleva, församling i Vilske
kommun i mellersta Västergötland,
Skaraborgs län. 538 inv. 1954.
W’ilson [oiTsan], Charles T. R. (f.
1869), skotsk fysiker och
meteoro-log, professor i Cambridge 1925—
34. Har bl. a. uppfunnit en metod
att synliggöra korpuskulär strålning
och kortvågig kvantastrålning
medelst den s. k. Wilson-kammaren.
Erhöll härför halva nobelpriset i
fysik 1927. — Wilsonkammaren är
ett med glas täckt kärl, vars botten
är utförd som en kolv. Kammaren
är fylld med t. ex. luft, som är nära
mättad med fuktighet. När kolven
dragés ned, avkyles luften, varvid
dimpartiklar avsätta sig längs de
banor, vilka i samma ögonblick
eller strax förut blivit joniserade av
t. ex. alfastrålar från radium,
snabba neutroner osv. —
Partikelbanorna kunna härigenom fotograferas,
212.
Wilson [oiTsan], sir Henry Maitland
(f. 1881), engelsk fältmarskalk. 1941
överbefälhavare över engelska
armén i Grekland, 1943 i Mellersta
Östern och januari 1944 i
Medelhavsområdet. November s. å. chef
för brittiska stabsdelegationen i
Washington.
Wilson [oil’san], Woodrow (1856—
1924), nordamerikansk president
1913—21, historiker och pedagog.
W. ville genom Amerikas
deltagande i första världskriget trygga
demokratins seger i världen och sökte
i samma syfte skapa en fred enligt
det ideella program han framlade
i de »fjorton punkterna», vilka
emellertid under fredsförhandlingarna
blev delvis frångångna. Var
initiativtagare till Nationernas Förbund
och erhöll därför Nobels fredspris
1920. W. upplevde en stor
besvikelse, emedan den amerikanska
senaten icke godkände Förenta staternas
deltagande i Nationernas Förbund,
1304, 2441.
Wilton [oiTtan], stad i Wiltshire, s.v.
England, 6 km v. om Salisbury.
3 070 inv. 1954. Sedan gammalt känd
tillverkning av mattor.
Wiltshire [oiTsjiø] eller Wilts [oilts],
grevskap i s.v. England. 3 507 km2,
394 800 inv. 1954. Huvudstad
Trow-bridge.
Viluj, Viljuj [-o’j], vänsterbiflod till
Lena, ö. Sibirien, Sovjetunionen.
2 850 km lång, därav 900 segelbara.
Wimbledon [oimbl’dan], förstad till
London, 47 000 inv. 1945. W. är
bekant för sina kricketplaner och
tennisanläggningar, därav en
centre-court med plats för 14 000
åskådare. Sedan 1877 spelas där engelska
mästerskapen i tennis (samtidigt
inofficiella världsmästerskap), 3434.
ViminaTen, Mons ViminaTis, en av
Roms sju kullar.
Vimmerby, stad i n.ö. Småland,
Kalmar län. 5 365 inv. 1954.
Samreal-skola. Livlig handel. Bryggeri,
träindustri m. m. Urgammal
marknadsplats, blev stad på 1400-talet, men
privilegierna voro upchävda 1532—
1604, — 3111 K, 3115 B.
Vimmerby landsförsamling,
församling i Sevede kommun i n.ö.
Småland, Kalmar län. 2 027 inv. 1954.
Vi’mose, numera uppodlad mosse pä
Fyn, Danmark, 10 km n.v. om
Odense, bekant genom
utomordentligt rika fynd av vapen, husgeråd
m. m. från omkring 100—300 e. Kr.
Vimpel (holl. wimpel), smal, i ena
4982
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
