Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vingfrukt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINGFRUKT
VINTERGRÖNA
rektör, skådespelare. Efter elevtid
vid Dramaten 1902—03, tillhörde W.
olika resande sällskap — ledde ett
eget 1910—16 — och teatrar i
Sverige och Finland. 1922 startade han
Hippodromteatern i Malmö för att
1944 övergå till Malmö stadsteater.
Vingfrukt, vingad, torr frukt, som
sprides med vinden. Vingen är
bildad av fruktväggen. Förekommer
hos alm, ask, björk, lönn m. fl.
Wingquist, Sven (1876—1953), tekn.
hedersdr, industriman, konstruktör
av kullager, grundade 1907 Svenska
Kullagerfabriken på basis av sin
uppfinning av det tvåradiga
sfäris-ka (självinställande) kullagret, 2100.
Vingåker, municipalsamhälle i Västra
Vingåkers kommun, v.
Södermanland, 20 km n.v. om Katrineholm.
2 614 inv. 1954. Handelscentrum för
den rika Vingåkersbygden.
Konfektions- och träindustri, 3405 K.
Vingåkersdans, folkdans i 3A-takt,
dansas av en kavaljer och två
damer, som under de olika turerna
uppträda som rivaler om mannen.
Både dansen och den älskvärda
melodin lär vara komponerade på
1850-talet av operans balettmästare A.
Selinder, 1070.
af Wingård, Carl Fredrik (1781—1851),
en av stiftarna av Svenska
Mis-sionssällskapet 1835, ärkebiskop
1839. Intog en dominerande
ställning inom prästeståndet som han
med kraft ryckte upp, och gjorde
stora insatser inom bl. a.
skolväsendet och nykterhetsarbetet, 28.
Vinje, Aasmund Olafsön (1818—70),
norsk författare och publicist, en
av landsmålets ivrigaste förkämpar,
1697, 2534.
Vinjett’ (fr. vignette, liten vinranka),
ornamental utsmyckning, tryckt i
början eller slutet av en bok eller
ett kapitel, 437.
Vinkel, lutningen mellan två räta
linjer. Är vinkeln rät, kallas den
90° eller - osv. Med enhetsvinkel
2
eller radian förstås en vinkel varav
2 TT stycken gå på ett varv, dvs.
57,3°.
Vinkelhake, sätthake, vid
sättnings-arbete verktyg för att samla och
till önskad längd utsluta rader av
typer eller typmatriser.
Vinkelhastighet (vid rotation),
antalet enhetsvinklar (se Vinkel) pr
sekund. V. är sålunda lika med
antalet varv pr sek. gånger 2 tt.
Winkler, Gerhard (f. 1906), tysk
tonsättare och dirigent, har med sina
schlager och sin orkester vunnit
internationell framgång (Sveriges
radio f.f.g. 1951).
Vin’köl, församling i Ardala kommun
i n. Västergötland, Skaraborgs län,
639 inv. 1954.
Vinland, i isländska sagor namn på
en del av n. Amerika, sannolikt
Nova Scotia och New Brunswick
eller Nya England, som upptäcktes
av isländska kolonister på
Grönland (Leif Eriksson, Bjarne
Herj-ulfsson) omkring 1000, — 72, 1267.
Vinlus, Phylloxe’ra vasta’trix,
familjen bladlöss, längd 1 mm. Vissa
vinglösa individer med lång
sug-snabel angripa vinstockarnas rötter,
varigenom dessa dö. V. inkom till
Frankrike 1865 från Nordamerika
och ödeläde vingårdarna nästan
fullständigt. Viktigaste motmedlet är
att ympa de ädla vinsorterna på
resistenta amerikanska stockar, 3698.
Vinnerstad, församling i Motala sedan
1948. 1 042 inv. 1954.
Winnerstrand, Olof (f. 26/8 1875),
skådespelare. Började 1901 i Emil
Hillbergs sällskap, fortsatte hos Hj.
Selander, A. Engdahl m. fl. för att
slå igenom som farsaktör hos Ranft
(Vasan) 1906—1919 och bli komisk
karaktärsskådespelare på Dramaten
1919—1950, bl. a. i Kvartetten som
sprängdes och Ungkarlspappan.
Började filma 1923 och har sedan
dess varit med i ett otal filmer
bl. a. Kungliga patrasket (1944) och
En lektion i kärlek (1954).
Vinninga, kommun i Skaraborgs län.
3159 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Hasslösa, Hovby,
Lindärva, Norra Härene och Sävare.
Winnipeg [oin’ipeg], huvudstad i
provinsen Manitoba, mellersta Canada,
vid Red River. 235 710 inv. 1951.
Prärieprovinsernas mest betydande
stad. Knutpunkt för
pacifikbanor-na. Flyghamn. En av världens
förnämsta vetemarknader. Årliga
mässor för handel med boskap,
trävaror, pälsverk m. m. Kvarnar och
järnvägsverkstäder. Universitet,
biskopssäte, 579, 2490 K.
Winnipegsjön [oin’ipeg-], insjö i
provinsen Manitoba, mellersta Canada.
24 340 km2, 216 m ö. h., 16 m djup.
Avrinner genom Nelson till Hudson
bay. Tillflöden Saskatchewan och
Winnipeg River, 579.
Vinn’itsa, stad i mellersta Ukraina,
Sovjetunionen, vid floden Bug, 200
km s.v. om Kiev. 93 000 inv. 1939.
Spannmålshandel. Livsmedels-,
trä-och kemisk industri.
Vinogradov [vinagra’dof], Pavl (1854
—1925), rysk-engelsk historiker,
professor i historia i Moskva 1884
—1901, i rättsvetenskap i Oxford
från 1903. Erhöll engelskt adelsskap
1917. V. har författat banbrytande
arbeten rörande Englands sociala
och ekonomiska historia under
medeltiden.
Vin- & Spritcentralen, AB V., handhar
all partihandel i Sverige med vin
och spritdrycker samt skattefri
sprit. Har ett flertal fabriker, bl. a.
i Åhus, Kristianstads län, ödåkra,
Malmöhus län, och Reymersholm,
Stockholm. Kontor i Stockholm,
jfr Stockholmssystemet, 1351, 2546.
Vinranka, Vi’tis, släkte med 30 arter
av familjen vinväxter, klättrande
buskar med 5-flikiga blad och små
blommor i förgrenade klasar. —
Vin, V. vinif’era, längd 30 m, växer
vild i Kaukasus och går som
spal-jéväxt på kalljord upp till
Stockholm. Nordgränsen för lönande
vinodling går från Loires mynning
till Magdeburg. Största
produktionen ha Frankrike, Italien och
Spanien. Jfr Vindruva.
Winroth, Alfred (1852—1914), jurist,
professor i civilrätt i Lund 1892, i
Uppsala 1897 och i Stockholm 1907.
Har utgivit ett flertal juridiska
arbeten, bl. a. Svensk civilrätt (I—V,
1898—1909).
Vinsarp, herrgård i Redvägs kommun,
s.v. Västergötland, 13 km n.ö. om
Ulricehamn. Från 1400-talet
sätesgård för Vinstorpaätten, stenhus
från 1400-talet, huvudbyggnad av
trä från omkring 1700.
Vinsch (eng. winch), benämning på
ett (med kuggväxel försett) spel
för uppfordring av last. V. ingå
som del bl. a. i lyftkranar.
Vinsköldlusen, Pulvina’ria vi’tis,
familjen sköldlöss bland
skinnbaggarna, skadedjur på vinstockar och
Ri’besbuskar, 3035.
Vinslöv. 1. Kommun i mellersta
Skåne, Kristianstads län. 3 063 inv.
1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Gumlösa, Nävlinge,
Sörby och Vinslöv. — 2. Köping sedan
1934 i n. Skåne, 11 km s.ö. om
Hässleholm. 2 005 inv. 1954.
Bety
dande handelsplats. Livsmedels- och
träindustri, 3089 K.
Vinst, som nationalekonomisk term
detsamma som en företagares
nettoinkomst, sedan icke blott direkta
omkostnader (i form av
utbetalningar till utomstående, m. m.)
utan även skälig ersättning för
företagarens egen arbetsinsats samt
ränta på i företaget insatt eget
kapital fråndragits bruttoinkomsten
(totalintäkten).
Vinstandel, se Vinstdelning.
Vinstdelning, är beteckning på
olika slag av förfarande, varigenom en
arbetsgivare som en del av
ersättningen åt de anställda för deras
arbete utöver lönen på visst sätt
fördelar en i förväg bestämd andel
av företagets vinst. Principen om
V. är gammal. V. har vunnit störst
utbredning i USA, där det äldsta
ännu tillämpade systemet daterar
sig från 1880-talet. I England
började man tillämpa V. på 1860-talet.
I Sverige har V.-tanken ännu ej
vunnit någon större utbredning,
bl. a. till följd av de svårigheter
som sammanhänger med den
svenska arbetsmarknadens
institutionella karaktär.
Vinsten, vinsyrans sura kaliumsalt.
Förekommer rikligt i
vindruvornas saft, fälles ut vid vinjäsningen
och avsätter sig på kärlens väggar.
Vinst- och förlusträkning skall
tillsammans med balansräkning (se
d. o.) enligt lag offentliggöras av
aktiebolag. Aktiebolagslagen
förestavar också vilka poster som skola
ingå i V., av vilka bland intäkterna
kunna nämnas, förutom
rörelseintäkten, vinstutdelning på aktier
eller andra andelar, räntor och
vinster på avyttring av
anläggningstillgångar. Bland kostnaderna skola
bl. a. upptagas räntor, skatter,
avskrivningar, förlust på avyttring av
anläggningstillgångar samt allmänna
förvaltningskostnader.
Vinsyra eller dioxibärnstensyra, en i
växtriket allmänt förekommande
syra. Vinsyrans salter kallas tartrat.
Se Vinsten, 44.
Vintage [vin’tidj] (eng., skörd),
beteckning på portviner av bästa
årgångar, vilka efter kort tid (mindre
än tre år) på fat tappats på
buteljer där de fått mogna minst 10
—15 år.
Vinterfemkamp, se Modern
vinterfemkamp.
Vintergatan, det ljusskimrande
töckenband, som sträcker sig runt
stjärnhimlen, nära nog efter en
storcirkel, och som består av
otaliga stjärnor, alltför ljussvaga för
att kunna särskiljas av blotta ögat.
V :s oregelbundna form beror av de
där förekommande ljusa och
framför allt mörka nebulosorna, vilka
senare skymmer bakomliggande
stjärnor, så att V. i vissa delar
syns kluven i två ljusa band, t. ex.
i Svanens stjärnbild, 2452, 3251,
3699, 3701 B, 3728.
Vintergatsystem, grannar till vårt
eget, se Galaxer.
Vintergatsystemet, det stjärnsystem
som vår sol jämte minst 30
milliarder andra solar tillhör. Systemet
har form av en diskusskiva med
diametern 100 000 ljusår. Eftersom
vi befinner oss ungefär i skivans
mittplan, ser vi stjärnorna mest
koncentrerade i detta plan på
himlen, vi ser Vintergatans band runt
himlen. Vår sol har ingen central
plats i V. utan ligger 30 000 ljusår
från dess centrum, som vi ser i
Skyttens stjärnbild.
Vintergröna, trädgårdsvintergröna,
4984
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
