Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Voluspa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VOLUSPA
VOROSJILOV, KLEMENT JEFREMOVITJ
Voluspa (isl., valans, dvs.
spåkvinnans, spådom), en av den poetiska
eddans mest betydande dikter som
i 66 bevarade strofer på
fornyrdis-lag skildrar världens skapelse och
undergång och siar om en ny och
bättre värld. Dikten är en av
huvudkällorna för kännedom om
gammalnordisk religion, delvis med
kristen påverkan, och har partier av
storslagen poetisk skönhet. Den
anses ha tillkommit omkring 900, —
1797, 2398.
Volu’t (lat. vol’vere, rulla), spiralfor
-migt inrullade arkitekturornament,
förbindelseled mellan olika
arkitektoniska delar, t. ex. i det joniska
kapitäiet, på konsoler och vid
av-trappning av gavlar o. dyl.
Wolverhampton [oTvahämptan], stad
i grevskapet Staffordshire, v.
England, n.v. Birmingham, inom Black
country. 159 000 inv. 1954.
Betydande järnmanufaktur, maskin-,
kemisk industri m. m., 3273 K.
Wolverhampton Wanderers FC,
engelsk professionell fotbollsklubb i
staden Wolverhampton, stiftad 1877,
en av engelska ligans grundare. The
Wolves, »vargarna», vann cupen
1893 och 1908 samt ligans division 1
1954.
Volvo, lat., jag rullar.
Volvo, AB, Göteborg, grundat 1915,
äger fabrik i Göteborg för
tillverkning av person- och lastautomobiler,
vidare Pentaverken i Skövde för
tillverkning av motorer. Bland V :s
dotterbolag märkas Köpings
mekaniska verkstad (växellådor m. m.),
AB Bolinder-Munktell, Eskilstuna
samt Svenska flygmotor AB,
Trollhättan. Antalet anställda i
Göteborg och Skövde sammanlagt ca
3 700, — 384 B, 386, 1528.
Volym (lat. volu’men, bokrulle). 1.
Bok, band eller del av litterärt verk.
— 2. En kropps rymd, även i
överförd betydelse om ljudstyrka och
sångröst, 3808.
Volymprocent, tal, som anger med
hur många procent av totala
volymen en ingrediens ingår i en
gaseller vätskeblandning. Vid
gasblandningar representeras V. av de
s. k. partialtrycken.
Volynien, se Volhynien, 2692.
Vom eller våm, den största av
idiss-larnas fyra magar, där födan
förvaras före omtuggningen, 1698, 1699
B.
Vomb, Våmb, församling i Veberöds
kommun i mellersta Skåne,
Malmöhus län. 247 inv. 1954.
Womba’ter, Phascol’omys,
pungdjurs-släkte med tre arter i
Sydaustra-lien och Tasmanien. Grävande,
klumpiga, meterlånga djur nästan
utan svans, med korta ben, långa
klor och gnagarlika framtänder.
Leva av gräs och rötter. Pälsverket
kallas native bear [nei’tiv bea],
724, 725 B, 2764.
Vombsjön, Våmbsjön, insjö i s.
Skåne, genomflytes av Kävlingeån. 12
km2, 19 m ö. h., 15 m djup, 3089.
Vome’ra (lat. vo’mere), kräkas. —
Vomiti’va, lat., kräkmedel.
Von [fån’], ty., av, från. — Ingår i
tyska och även en del svenska
adelsnamn.
van den Vondel [fån’del], Joost (1587
—1679), holländsk diktare, den
nederländska barockens störste skald.
Med den grekiska tragedin som
mönster skapade han även en
storslagen dramatik, oftast med bibliska
motiv. V. har haft stort inflytande
på renässanslitteraturen i andra
länder, bl. a. i Sverige, 2462.
Von oben [fån å’ban], ty., från ovan,
överlägset, nedlåtande.
Wood [ood], Grant (1892—1942),
amerikansk målare. W. skildrade
landskap och människor i mellersta
västern med inträngande karakteristik
och påtaglig realism i detaljerna,
83 B, 84.
Wood [ood], sir Henry (1869—1944),
engelsk dirigent, vars namn särskilt
är knutet till de av honom från
1895 ledda promenadkonserterna i
London. Han gästdirigerade bl. a. i
Amerika och Sverige (1933).
Wooderson [od’asan], Sidney (f. 1914),
engelsk löpare. Satte 1937
världsrekord på 1 eng. mil med 4.06,4,
1938 på 800 m med 1.48,4 och 880
yards med 1.49,2, vann s. å. EM på
1 500 m och 1946 på 5 000 m.
Woods, Stanley (f. 1903), brittisk
motorcykelförare, på sin tid världens
främsta, vann bl. a. 10 gånger den
förnämsta tävlingen, Englands T. T.
Han segrade i Saxtorp 1935 på
Hus-qvarna.
Woods metall, en legering som
smälter vid 71°. Innehåller 50 % vismut,
12 % kadmium, 24 % bly och 14 %
tenn.
Woolf [oo’lf], Virginia (1882—1941),
engelsk författarinna. Medlem av
den grupp författare och
konstnärer som under 1920-talet blev
internationellt känd som »The
Blooms-bury group». Intellektualism och
sensibilitet känneteckna hennes
experimentella romaner, påverkade av
Proust och Joyce, och fyllda av
spröd poesi, t. ex. Jacob’s room
(1922, Jacobs rum, sv. ö. 1927), To
the light-house (1927), The years
(1937, Åren, sv. ö. 1941). W. skrev
också essayer samt kvinnosaksboken
A room of one’s own (1929), 845.
Woolley [ool’i], sir Leonard (f. 1880),
engelsk arkeolog, berömd för sina
grävningar i Främre Orienten, bl. a.
som ledare för de
engelsk-ameri-kanska utgrävningarna i Ur 1922—
34.
Woolworth [ool’oal>], Frank (1852—
1919), nordamerikansk köpman,
grundläggaren av varuhustypen med
enhetspriser, Woolworth-koncernen,
2482.
Voonsocket [o’nsåk’it], stad i Rhode
Island, n.ö. USA, s.v. om Boston.
50 211 inv. 1950. Ylle- och
kautschukindustri.
Vorarlberg [få’r-J, landsdel i
västli-ligaste Österrike, vid Bodensjön och
övre Rhen, 2 602 km2, 193 657 inv.
1951. Är ett alpland med
Allgäuer-alperna i n., Rätikon och Silvretta
i s. över Arlbergpasset och genom
Arlbergtunneln förbindelse med
Ty-rolen. Huvudstad Bregenz, 2955 K.
W’orcester [oos’ta]. 1. Huvudstad i
grevskapet Worcestershire, v.
England, vid Severn. 63 580 inv. 1954.
Katedral, påbörjad 1084, fullbordad
i höggotik på 1200—1300-talen. Stor
humlemarknad. Tillverkning av
porslin, handskar, skodon m. m., 3273 K.
— 2. En av de förnämsta
svenskstäderna i USA, i Massachusetts, v.
om Boston vid Blackstone River.
203 486 inv. 1950, därav ca 52 000
ut-landsfödda och av dessa ca 12 000
födda i Sverige. Antalet
svensktalande beräknas till över 30 000. W.
har ett tiotal svenska församlingar
och en av stadens största industrier,
en smärgelskivfabrik, har grundats
av en svensk, J. Jeppson (1844—
1920). Universitet. Teknisk
högskola. Järn- och metallindustri, 1320.
Worcestershire [oos’tasjia], grevskap i
v. England, kring Severn. 1 945 km2,
538 200 inv. 1954. Huvudstad
Wor-cester.
Vordingborg, stad på Själlands
sydkust, Danmark. 11231 inv. 1950.
överfartsort till Falster
(Stor-strömsbron). Märkliga
medeltids-byggnader, främst slottet, påbörjat
på 1100-talet till skydd mot
ven-derna. Rester finnas av murar och
vallar. Bäst bevarat är Gåsetornet
från 1360-talet, 653 K.
Wordsworth [oa’dsoab], William (1770
—1850), engelsk skald, ledare av
den s. k. sjöskolan, jämte Southey
och Coleridge. Tillsammans med den
senare utgav han diktsamlingen
Ly-rical ballads (1798), som inleder den
högromantiska perioden i engelsk
litteratur. W:s styrka som poet
ligger i hans fina sinne för naturen
och hans behandling av vardagliga
ämnen med varm känsla och i en
enkel språkform, 840, 841 B, 2857.
Vor Frue Kirke, Köpenhamns
domkyrka, uppförd 1810—29 av C. F.
Hansen.
Vorma eller Vormen, högerbiflod till
Glömma, Norge, avlopp för Mjösa.
30 km lång. Viktig flottled, 3352 K.
Worms [vårms], stad i delstaten
Rheinland-Pfalz, s.v. Tyskland, på
v. stranden av Rhen, s. om Mainz.
55 800 inv. 1953. Märklig katedral
och andra medeltidskyrkor.
Järnvägsknut, flodhamn, mångsidig
industri (lädervaror, maskiner).
Vinberedning (Liebfraumilch). Blev på
400-talet burgundernas huvudstad,
var senare ofta kejsarresidens och
mötesplats för tyska riksdagar, bl. a.
1521, då Luther svarade inför
kejsaren. Den medeltida stadskärnan
lades under andra världskriget
nästan helt i ruiner, 549 B, 2212, 3551,
3559 K.
Wormsö, detsamma som Ormsö.
Vornedskab (av vordned, person
under annans omvårdnad),
bestämmelse, som hindrade de danska
bönderna på Själland, Lolland och
Falster jämte kringliggande öar att
utan samtycke av godsägaren flytta
från den gård de brukade till en
annan. V. omtalas första gången
1446 och upphävdes slutgiltigt först
1702. På Jylland och i Skåne fanns
ej denna livegenskap, 657.
Voronezj [varån’esj], stad i centrala
Svarta jords-området, Sovjetunionen,
vid Dons biflod Voronezj. 327 000
inv. 1939. Viktigt handelscentrum
för lantbruksprodukter. Universitet
flyttat från Dorpat 1918.
Livsmedelsindustri, maskin- och läderfabriker
m. m., 880 K.
Voronov, Nikolaj (f. 1899), rysk
militär. Chef för röda arméns
artilleri från 1938, marskalk 1943. V.
gjorde en avgörande insats för
artilleriets organisation och
utveckling under andra världskriget och
införde Stalinorgeln.
Voro’nov, Serge (f. 1866), rysk-fransk
fysiolog, bekant för sina omstridda
föryngringsexperiment med
överförande av könskörtlar från apor till
människor.
Voros jilov [ vårås jiTåf], tidigare
Niko Tsk-Ussurij’skij och
VorosjiTov-Ussurij’skij, stad i territoriet
Pri-more, s.ö. Sibirien, Sovjetunionen,
vid Mandsjuriska järnvägens
föreningspunkt med Transsibiriska
banan. 71 000 inv. 1939.
Livsmedels-och träindustri.
Vorosjilov, Klement Jefremovitj (f.
1881), rysk kommunistledare och
militär, marskalk. Organiserade
kavalleriförband, medlem av politbyrån
sedan 1925, folkkommissarie för
för-svarsväsendet 1925—40. Medlem av
försvarsutskottet 1941—44, deltagare
i Teherankonferensen 1943, vice
ordförande i ministerrådet 1945,
ordförande i högsta sovjets presidium
4991
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
