Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Z - Zukor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZUKOR, ADOLPH ––––––––––––
nämligen Wieringen-, Nordöst-,
Sydväst- och Sydöstpoldern, 90, 92 B,
2460 B.
Zukor, Adolph (f. 7/1 1873),
amerikansk filmman av ungersk börd, en
av den amerikanska filmindustrins
pinonjärer. Ursprungligen
pälshandlare öppnade han 1903 en liten
biograf tillsammans med Marcus Loew,
med vilken han samarbetade till
1914. Bildade samma år med Jesse
L. Lasky Paramount, vars president
respektive styrelseordförande han
sedan dess varit.
Zulu’er, sulu’er, kafferfolk i Natal,
Sydafrika, bildade i början av
1800-talet ett mäktigt rike och
utkämpade flera blodiga krig med boer
och engelsmän, besegrades slutgiltigt
av de sistnämnda 1879, — 22 B,
3380.
Zu’luland, Sululand, n.ö. delen av
sydafrikanska prov. Natal, kustlandet
n. om floden Tugela. 27 000 km2,
ca 300 000 inv., till största delen
zuluer.
de Zurbarän [spanskt uttal borbara’n],
Francisco (1598—1664), spansk
målare, huvudsakligen verksam i
Sevilla och Madrid. Utförde främst
skildringar ur helgonlegender, vilka
utmärkas av visionär religiös
upplevelse förenad med en påtaglig
naturalism, skarpa kontraster mellan
ljus och skugga och en starkt
plastisk, monumental form, 3185 B, 3187.
Zweibrücken [tsvajbryk’an], ty., fr.
Deux-Ponts, stad i Pfaltz, v.
Tysk
land, yid Saars biflod Blies. 28 800
inv. 1952. Textil- och
maskinindustri. Z. blev 1410 hertigdöme, som
under Karl XI och Karl XII var i
personalunion med Sverige.
Zweig [tsvajk], Arnold (f. 1887), tysk
författare av judisk börd. Har i sina
romaner och essayer verkat för
socialistiska, pacifistiska och
sionistiska ideal. Z. är sedan 1934 bosatt
i Palestina.
Zweig, Stefan (1881—1942),
österrikisk författare av judisk börd,
begick självmord under landsflykt i
Argentina. Debuterade med
symbolistisk lyrik men övergick senare
till prosa, t. ex. novellerna Amok
och Schachnovelle (1922 respektive
1943, sv. ö. 1943) och romanen
Unge-duld des Herzens (1938, Hjärtats
oro, sv. ö. 1939). Längst nådde han
i sina kulturhistoriska biografier
skrivna på ett artistiskt glänsande
språk och med inträngande
psykologi, t. ex. i Drei Meister (1920, Tre
mästare. Balzac, Dickens,
Dostojev-skij, sv. ö. 1944).
von Zweigbergk [sväjbärk], Otto (1863
—1935), tidningsman. Som
huvudredaktör för Dagens Nyheter 1898—
1921 var Z. känd för sin kvicka
polemiska penna. Han var liberal
ledamot av FK 1915—19.
Zwickau [tsvik’ao], stad i delstaten
Sachsen, mellersta Tyskland, vid
Zwickauer Mulde, 122 862 inv. 1946.
Centrum för Sachsens förnämsta
stenkolsfält, järnvägsknut. Maskin-,
–––––––––- ZÜRICHSJÖN
bil-, textil- och kemisk industri,
3236, 3559 K.
Zwinger, berömd barockanläggning i
Dresden, uppförd av M. D.
Pöppel-mann 1711—22. Z., som till större
delen förstördes under andra
världskriget, har ånyo börjat uppföras.
Zwingli, Ulrich (1484—1531),
schweizisk reformator. 1518 kom Z. under
inflytande av Luther och lyckades
genomföra en reformation i Zürich
1523—25. Då han med
handelsblockad försökte förmå även de
katolska kantonerna att bryta med
påven, utbröt strid och Z. besegrades
och stupade vid Kappel. Den
schweiziska protestantismen fick dock
genom honom en helt annan karaktär
än den lutherska, 2747 B, 2810.
Zwolle [svåTa], huvudstad i provinsen
Over-IJssel, ö. Nederländerna, nära
nedre IJssel. 52 455 inv. 1954. Livlig
handel. Järnvägsknut.
Zymas, enzym i jäst, som förmår
förjäsa socker till alkohol.
Zürich, fr. Zurich. 1. Kanton i n.
Schweiz. 1 729 km2, 817 500 inv. 1953.
Huvudstad Z. 2. — 2. Huvudstad i
Z. 1. 406 700 inv. 1953. Universitet,
teknisk högskola. Stor turistort.
Ledande industristad. — Z. hör till
Europas äldsta städer, under
medeltiden fri riksstad. Biträdde 1351
edsförbundet.
Zürichsjön, ty. Züricher See, sjö i
n.ö. Schweiz, avrinner genom
Limmat till Aar (och Rhen). 89 km2,
409 m ö. h., 143 m djup.
5OO8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
