- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
5009

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Å ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A, församling i Västra Vikbolandets
kommun i s. Östergötlands län, 318
inv. 1954.

Å eller AE, förkortning för
Ångströmenhet.

Abenrå, se Aabenraa.

Åberg, Martin (1888—1946), målare.
Har främst utfört norrländska
landskap, präglade av mystisk-religiös
naturkänsla och tung melankolisk
stämning.

Åberg, Nils (f. 24/7 1888), arkeolog,
docent i nordisk och jämförande
fornkunskap vid Stockholms
högskola 1927—49, professor 1949. Är
en av de främsta företrädarna för
den s. k. typologiska metoden.
Bland hans arbeten märkes Den
nordiska folkvandringstidens kronologi
(1924), 145.

Abergsson, pseudonym för författaren
Oscar Rydqvist.

Åbo, fi. Turku, stad i s.v. Finland,
vid mynningen av Aura å. 107 519
inv. 1954. Säte för Finlands
ärkebiskop, Åbo hovrätt, Åbo akademi
och Åbo finska universitet. Märklig
domkyrka från 1200-talet, medeltida
slott. Mekaniska verkstäder,
sockerbruk, textilindustri, tobaksfabriker.
Finlands viktigaste hamnstad, 953,
955 K, 3821.

Åbo, innehavare av jord under
åbo-rätt, 455.

Åbo akademi. 1. Ett 1640 i Abo
grundlagt universitet, flyttades efter
stadens brand 1828 till Helsingfors
(nuvarande Helsingfors universitet). —
2. Ett 1918 grundat svenskt
universitet i Åbo. Omfattar fem
fakulteter: en humanistisk, en matematisk
-naturvetenskaplig, en
statsvetenskaplig, en kemisk-teknisk och en
teologisk, 3821.

Åbo domkyrka, Finlands främsta
byggnadsverk från medeltiden. Å.
uppfördes på 1200—1400-talen som en
treskeppig basilika. Den äldre
inredningen har till största delen
förstörts genom eldsvådor.

Äboland, benämning på de
svenskspråkiga delarna av landskapet
Egentliga Finland.

Abom, Johan Fredrik (1817—1900),
arkitekt. Av hans omfattande
produktion märkas Södra teatern (1859),
Berns salonger (1862), Musikaliska
akademien (1874), alla i Stockholm,
samt läroverk, fängelser och
sjukhem i olika delar av landet.

Åbo och Björneborgs län, fi.
Turun-Porin lääni, län i s.v. Finland,
omfattande Egentliga Finland och v.
Satakunta. 23 014 km2, 642 632 inv.
1954. Residensstad Åbo.

Aborätt, ärftlig nyttjanderätt på viss
tid eller livstid till kronan eller
vissa allmänna inrättningar tillhörig
jord. Av Å. finnas dels en äldre,
dels en nyare typ. Den förra fick
fasta former med indelningsverkets
genomförande under Karl XI. Den
senare infördes genom lag av 4 juni
1926, men har ej haft någon
praktisk betydelse.

Abo skärgård, den rika skärgården
utanför Egentliga Finlands kust.

Abo slott, Finlands förnämsta
medel-tidsslott. Huvudbyggnaden, Gamla
slottet, fick sin huvudsakliga
utformning på 1300- och 1400-talen.
Byggnadsarbetena fortsattes på 1570-

och 80-talen, då tre stora
flygelbyggnader tillkommo, Nya slottet.
Gamla slottet förstördes delvis av
ett ryskt bombanfall 1941, — 3821 B.
Abo universitet, ett som motvikt till
den svenskspråkiga Åbo akademi
1920 grundat finskspråkigt
universitet i Åbo, öppnades 1922 och består
av två fakulteter: en humanistisk
och en naturvetenskaplig, 3588.

Åbrodd, se Malörtsläktet.

Åby. 1. Församling i Läckeby
kommun i ö. Småland, Kalmar län. 1 810
inv. 1954. — 2. Industrisamhälle 8
km n. om Norrköping,
förenings-station för järnvägarna över
Katrineholm och Nyköping till
Norrköping. 2 217 inv. 1950. Textil- och
träindustri, makaronfabrik. — 3.
1936 invigd travbana i Mölndal.

Åby fältet, se Åby 3.

Ådalen, benämning på
Ångerman-älvens nedre dalgång. Från Junsele
till föreningen av Ångermanälven
och Faxälven räknas Norra Ådalen,
s. därom Nedre Adalen, 3833.

Ådalskonflikten eller
Lundekravaller-na, arbetskonflikt 1931. Strejk hade
utbrutit vid Graningeverken, och
bolaget sökte fortsätta driften med
strejkbrytare. Som skydd mot
demonstranter inkallades militär, som
14 maj öppnade eld mot ett
demonstrationståg, varvid fem
personer dödades. De militärt ansvariga
åtalades men frikändes. Som en
följd bl. a. av denna händelse
upprättades statspolisen för att
undvika militärens utnyttjande vid
ar-betskonflikter.

Ådals-Liden, kommun i mellersta
Ångermanland, Västernorrlands län.
4 005 inv. 1954.

Åder. 1. Se Blodkärl. — 2. Smal,
slingrande bergartsgång.

Åderbråck, vari’cier, förekommer
framför allt hos personer som i sitt
arbete tvingas att stå eller gå
mycket. Vanligt hos kvinnor under
havandeskap. Vid Å. bildas
bråcklik-nande utvidgningar på blodådrorna
omedelbart under huden, mestadels
på underbenen. De besvär, som
patienten känner, utgöras av smärtor
vid gång och ofta svullnad av benen.
Behandlingen ofta kirurgisk,
antingen i form av injektioner eller
operation, s. k. hög underbindning,
517.

Åderförkalkning, arteriosklero’s,
vanlig ålderdomsförändring i
blodkärlens väggar, som bli förtjockade,
styva och sköra. Vid Å. omvandlas
den elastiska subs+ansen i
blodkärlens väggar till en oelastisk form. Å.
inträffar vanligast efter 40 års
ålder, 3822.

Åderhinna eller kärlhinna
(chlorioi-de’a), en starkt pigmenterad hinna
mellan senhinnan och näthinnan i
ögat.

Åderlåtning, venesektio’n, ingrepp som
har till uppgift att uttappa blod
från en blodåder. Ä. har sedan
gammalt utförts av såväl läkare som
fältskärer. Användes dock numera
ytterst sällan och då framför allt
vid behandling av vissa
kärlsjukdomar, 56, 417 B, 2216 B.

1. Åhlén, David (f. 29/7 1885),
kyrkomusiker, sedan 1917 kantor i
Engel-brektskyrkan i Stockholm, där han

sedan 1923 varje Långfredag
uppfört Bachs Matteuspassion.
Grundade 1907 S. S. U. H.-kören, senare
ombildad till Musikaliska sällskapet,
som han ledde till 1945. Lärare i
körsång vid Musikhögskolan 1940—
53 samt en mängd administrativa
uppdrag, bl. a. ordförande 1936—52
i centralstyrelsen för Sveriges
allmänna organist- och
kantorsför-ening.

2. Åhlén, Waldemar (f. 21/7 1894),
bror till David Å., organist och
skol-musiker. En av landets bästa
orgelspelare och sakkunnig i en mängd
orgelfrågor. Organist i Jacobs
kyrka i Stockholm sedan 1928. Från
1945 musikkonsulent vid Stockholms
folkskolor. Har skrivit kör- och
orgelstycken, 3346.

Åhlén, Petter (1879—1939),
grosshandlare. Etablerade vid 20 års ålder
postorderfirman Åhlén & Holm i
Insjön, som under hans ledning
utvecklades till Sveriges största och
1915 flyttades till Stockholm.

Åhlén & Holm AB, Stockholm,
företag grundat 1897, fick sitt
nuvarande namn 1915. Å. bedriver
postorderförsäljning och varuhusrörelse
i manufaktur, korta varor, livsmedel
m. m., även genom dotterbolaget
Tempo. Antal anställda ca 2 700.

Åhlén & Åkerlunds förlags AB,
bok-och tidskriftsförlag i Stockholm,
grundat 1906 i Göteborg av Erik
Åkerlund och J. P. Åhlén. Bolag
1915, inköpt av Albert Bonniers
förlag 1929. Å. utger bl &
Vecko-Joumalen, Husmodern, Vårt Hem,
Se och Hela Världen.

Ählström, Olof (1756—1835), berömd
orgelspelare, organist i Jakobs
kyrka i Stockholm. Särskilt känd är Å.
genom musiken till en rad
sällskapsvisor, många med text av
svägerskan Anna Maria Lenngren. Han
utgav på eget tryckeri Musikaliskt
tidsfördrif och Skaldestycken satte
i musik, bägge periodiska, samt var
den förste som tryckte musiken till
Bellmans Fredmans epistlar (1790)
och Fredmans sånger (1791), 3345.
Åhman, Arne (f. 4/2 1925),
folkskolelärare. Vann vid OS 1948
trestegs-hopp med 15,40 (svenskt rekord) och
slog i landskampen Norden—USA
1949 de bästa amerikanarna i
höjdhopp med 198 cm, 1206.

Ährén, Uno (f. 6/8 1897), arkitekt,
stadsplanechef i Göteborg 1932—
43, chef för Svenska riksbyggen 1943
—45, professor i stadsbyggnad vid
Tekniska högskolan sedan 1947. En
av den svenska funktionalismens
radikalaste banbrytare och
teoretiker. Bland hans byggnader märkas
Tekniska högskolans kårhus,
tillsammans med S. Markelius (1928)
och biografen Flamman (1930),
Stockholm, 1250, 3330.

Åhus, köping i n.ö. Skåne, ö. om
Kristianstad vid Helgeåns mynning
i Hanöbukten. 4 586 inv. 1954.
Hamnstad till Kristianstad, var stad
från 1200-talet till 1617, då
Kristianstad ersatte den. Kyrka från
1200-talet. Fiske och tobaksodling.
Spritfabrik och ålrökeri. Badort. 1952
inkorporerades Åhus kommun, 3089 K.

Åkarp, municipalsamhälle i s.v.
Skåne, 8 km n.ö. om Malmö, 1 413 inv.

5°°9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free