- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
5028

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studieplaner - I. Himmel, hav och jord - Astronomi - Matematik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MATEMATIK –––––––––––––––––––––

nornas inre. Att en s. k. ny stjärna, nova, uppstår
vid kollision med en annan stjärna eller genom
friktion mot en gasmassa tror ingen på längre. Numera
antar man, att de förut nämnda atomprocesserna
orsakar ett instabilt tillstånd, som utlöser en explosion,
som vi då och då har möjlighet att se antingen med
blotta ögat eller med hjälp av den fotografiska
plåten.

Även i böcker av nyare datum kan en hel del
föråldrade teorier ha dröjt sig kvar. Det gäller alltså
här som vid alla studier att utveckla en kritisk blick
och en självständig tankeverksamhet.

Vill man ta del av nyare rön och teorier bör man
icke underlåta att hålla någon av de tidigare
omnämnda astronomiska sällskapens publikationer.

Utöver redan tidigare nämnd litteratur ges här
nedan ett urval av böcker, bland vilka den
intresserade har att välja.

Astronomins historia

Att följa den historiska utvecklingen inom en
vetenskap har stort värde. Det är nyttigt att tänka sig
in i hur svårt det varit att lösa problem som för oss
nu ter sig självklara och att lära sig inse att många
av de problem som vetenskapen nu brottas med för
kommande generationer kommer att framstå som
lika självklara. Läs i Kunskapens Bok artiklarna:

Astronomi Kepler

Brahe Kopernikus

Fortsättningsläsning:

Lundahl, Den astronomiska världsbilden genom
tiderna.

Lundmark, Från kaos till kosmos.

Lundmark, Det växande världsalltet.

Solsystemet

Länge var det sol, måne och planeter som var
föremål för astronomernas största intresse. Man
beräknade planeternas banor och fastställde deras vikt.
Den yttersta nu kända planeten Pluto upptäcktes så
sent som 1930. Numera har man t. o. m. lyckats

––––––––––––––––––––- Studieplaner

mäta temperaturen på planetytorna liksom man har
kunnat undersöka deras lufthöljens sammansättning
och på så sätt fått en möjlighet att avgöra deras
lämplighet att hysa mänskligt liv. Läs i Kunskapens
Bok artiklarna:

Jorden Planeterna

Månen Kometer och stjärnfall

Solen

F ortsättningsläsning:

Ramberg, Jorden — vår egen planet.

Asplind, Våra grannar i världsrymden.

Jones, Liv på andra himlakroppar.

St järnvärlden och universum

Efter att noga ha kartlagt och uppmätt vår egen
lilla del av världen, dvs. den plats som behärskas av
solen, har vi lagt grunden för uppmätning av det
stjärnsystem, där vår egen sol med dess planetsystem
ingår. Vi jämför stjärnan solen med de andra
solarna. Vi finner att flera av stjärnorna är dubbla, ja,
att en stjärna ibland består av tre och t. o. m. fyra
komponenter. Med hjälp av en stjärnas spektrum
kan vi se vilka ämnen som uppbygger den. Vi kan
också mäta dess rörelse i rymden. En del av dem
förändrar sin ljusstyrka. Några av dem blir tack vare
detta till verkliga ledfyrar för oss, då det gäller att
pejla världsrymdens djup.

Slutligen når vi utanför vårt eget stjärnsystem
blott för att finna rymden uppfylld av liknande
system av solar. De oftast spiralformade dimfläckarna
har visat sig vara fjärran belägna stjärnsystem i
storlek jämförbara med vårt eget. Läs i Kunskapens
Bok artiklarna:

Astronomi Världsalltet

Stjärnorna Nebulosor

Vintergatan

F ortsättningsläsning:

Wetterfors, Stjärnor.

Strömgren, Universum omkring oss.

Gamow, Solens födelse och död.

Gamow, Universums skapelse.

Wallenqvist, Den moderna astronomin.

En vetenskap utan redskap



kan man studera i direkt praktiskt
syfte, t. ex. för att kunna utföra beräkning av
sammansatt ränta, volymberäkningar vid
schaktningsar-beten, lantmäteritekniska beräkningar och andra
elementära grenar av tillämpad matematik. Men
matematik kan också studeras i rent kunskapsteoretiskt
syfte. Många är också de som har valt matematiska
studier och problemlösning till hobby, en
intellektuell verksamhet som icke står tillbaka för någon
annan av filosofins olika grenar. Matematikstudier
har sin säregna charm därigenom, att de icke fordrar

några yttre verktyg eller något stöd i erfarenheten:
matematiken är till alla delar en produkt av den
mänskliga hjärnan och dess sfär bestämd av
människans förmåga av logisk deduktion.

Matematiskt tänkande

Vår förståelse av fysikaliska, kemiska,
astronomiska, mekaniska och tekniska sammanhang är i hög
grad beroende av vår förmåga av matematiskt
tänkande och som arbetsredskap inom dessa fack är
matematiken oumbärlig. I fråga om de senaste
land

5028

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free