Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Mellan två stränder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att hafva snuddat vid de snöklädda bergen i öster, var
bitande kall.
Hopkrupna i aktern, fördrogo Mikael Strogoff och
Nadia utan att beklaga sig denna tillökning i deras
lidanden.
Efter att hafva tagit plats bredvid dem mötte
Alcide Jolivet och Harry Blount så godt de kunde de första
anfallen af den sibiriska vintern. Ingendera af dem sade
nu ett ord åt den andre, ej ens med låg röst.
Dessutom upptog ställningens allvar hela deras
uppmärksamhet. I hvarje ögonblick kunde inträffa en olyckshändelse,
en fara, till och med en katastrof, hvilken de icke skulle
kunna komma ifrån helskinnade.
För att vara en man, som snart ville nå sitt mål,
tycktes Mikael Strogoff vara särdeles lugn. Under de
allvarsammaste förhållanden hade dessutom hans energi
aldrig öfvergifvit honom. Han skymtade redan det
ögonblick, då det omsider blefve honom förunnadt att tänka
på sin moder, på Nadia, på sig sjelf. Han fruktade blott
ett sista missöde — det, att flotten genom isstyckenas
hopfrysning skulle blifva fullkomligt inspärrad, innan
man hade uppnått Irkutsk. Han tänkte blott derpå, för
öfrigt fast besluten att om så behöfdes våga ett yttersta,
djerft försök.
Vederqvickt af några timmars hvila, hade Nadia
återvunnit denna fysiska spänstighet, som olyckan
visserligen ibland kunnat bryta utan att dock någonsin
lyckas böja hennes moraliska energi. Hon tänkte också
att, för den händelse Mikael Strogoff skulle göra en ny
ansträngning att nå sitt mål, borde hon vara redo att
leda honom. Men ju närmare hon kom Irkutsk, desto
tydligare aftecknade sig faderns bild för hennes själs
ögon. Hon såg honom i den belägrade staden, fjerran
från dem han älskade, men — derpå tviflade hon icke —
kämpande mot inkräktarne med hela glöden af sin
patriotism. Om himlen gynnade dem, skulle hon inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
