Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Artedi, ett tvåhundraårsminne, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGEAFIER. — PETEE ARTEDI. J.(
sammanställda, det betraktar han nästan såsom det väsentli-
gaste och hela ichth3^ologiens förnämsta mål ( " proecipuus finis
totiiis IchthyologicTB".
Han öfvergår därför härnäst till att lemna sitt bidrag till
utredningen af denna fråga, hvilket väl behöfdes, då släktbe-
greppet om också ej alldeles okändt inom zoologien vid denna
tid, dock var fullständigt oklart och förvirradt. Artedi fast-
ställer nu först med en definition livad som bör förstås härmed
och säger: "naturligt släkte är inom naturalhistorien en viss
öfverensstämmelse mellan vissa arter, som med afseende på
delarnes form, läge, antal eller proportion så likna hvarandra,
att de åtminstone till någon del afvika från alla arter af andra
släkten" \ Efter denna allmängiltiga definition följer en dylik
särskildt för ichthyologien : "släkte inom ichthj^ologien är en
viss öfverensstämmelse mellan vissa arter, eller likhet mellan
fiskar af vissa skilda arter, som sinsemellan öfverensstämma
alltid med afseende på de yttre kroppsdelarnes läge, i de flesta
fall med hänsyn till deras antal och ofta till form och propor-
tion" ". Släktena igenkännas på vissa karaktärer, som äro af
den beskaffenheten, att genom dem " de särskilda fiskarne, som
höra till olika släkten, kunna särskiljas och föras livar och en
till sitt släkte". Det påpekas därefter liksom äfven flerstädes
i det följande, att de här uttalade allmänna satserna ej blott
ega giltighet på det ichthyologiska området utan kunna till-
lämpas på hela naturalhistorien. Detta uttalande utsträcker
alltså Artedi’s reformatoriska verksamhet till hela den zoolo-
giska systematiken. Han säger nämligen på tal om genus-
karaktärer, att naturliga sådana utgöra "prinium et pnpci-
puum Fundamentum non solum Ichthyologiae sed totius reliquae
Historije naturalis". Men man måste noga tillse, att karak-
tärerna, som skola användas för släktbegränsningen äro rätt
valda, ty i annat fall hvilar det hela på lösan sand. Det all-
männa utseendet allena kan ej användas härvidlag, ty t. ex.
en sutare och en insjööring äro hvarandra rätt lika till den
^ "Genus in Historia natuvali est Analogia quredam Specierum certarum,
quse in Figura, Situ, Numero vel Proportione Partium ita conveniunt, ut ab om-
nibus aliorum generiim speciebus in aliqua minimum parte ditterant."
’^
"Genus Ichthyologiae est convenientia qutedam certarum specierum, seu
similitudo quorundam Piscium ad speciem diversorum, qui in situ Partium ex-
ternarum semper, numero jylenimque, Figura et Proportione sa^pe conveniunt."
En viss öfverensstämmelse finnes mellan denna detinition och § 167 i
Linné’s "Fundamenta Botanica" hvarför och LixxÉ vid utgifvandet af Artedi’s
verk infogat en hänvisning till ofvanuämnda §. Härom mera längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
