Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Artedi, ett tvåhundraårsminne, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’48 A^ETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1905.
yttre kroppsformen och dock hör den ena till karpsläktet och
den andra till laxsläktet o. s. v. Men det betonas tillika, att
inom olika grupper karaktärerna ha olika systematiskt värde
ock att sålunda ingalunda samma slags karaktärer kunna få
användas som särmärke för släktingar i olika ordningar. Detta
bevisas genom exempel. Därefter diskuteras ganska utför-
ligt hvilka egenskaper, som hos fiskarne ej lämpa sig eller
lämpa sig att användas som släktkaraktärer. Den bästa och
konstantaste genuskaraktären för benfiskar anser Artedi kunna
hemtas från antalet af benstrålarne i gälhinnan, men vid sidan
häraf måste hänsyn tagas till allmänna utseendet, fenornas
läge och antal, tändernas plats, fjällens form m. fi. yttre egen-
skaper, men tillika framhäfves betydelsen af åtskilliga inre
anatomiska karaktärer hemtade från magen, pylorusbihangen,
tarmarne, simblåsan etc. Genom att följa dessa af Artedi
gifna regler och deras konsekvenser kunna alltså för framtiden
fisksläktena begränsas från hvarandra. Men för att det sålunda
införda genusbegreppet skulle kunna få det fulla värde, som
det är förtjänt af, inser Artedi, att på samma gång vissa be-
stämda släktnamn måste fastslås. Detta var helt och hållet
en nyhet och en synnerligen betydelsefull sådan. Före Artedi
fanns icke en tillstymmelse till dylika, hvilket ju är en själf-
klar sak, då ej ens släktbegreppet förut ingått i zoologernas
uppfattning. Om man t. ex. ville beteckna en fisk skedde detta
ofta och säkrast medels anförande af en hel synonymlista åt-
följd af ett större eller mindre antal beskrifvande ord^ Nu
åter bestämmes, att åt hvarje släkte skall gifvas såsom namn
ett ord, "hvarmed alla arter, som höra till ett och samma
släkte utmärkas". Men desslikes uppställas nomenklaturregler
för att gifva än mera stadga åt det nya systemet. De namn,
som förut varit i bruk förklarar Artedi med full rätt vara
"magnam partem bärbara". Naturligtvis följer såsom ett axiom
af den först gifna regeln, att hvarje släkte endast får betecknas
med ett namn. Förut hade förvirringen varit så stor, att
Artedi kan uppräkna ej mindre än 25 namn, som om hvar-
andra varit i bruk för karpsläktet (Cyprinns) i den omfattning,
som det af honom tages, 14 för sillsläktet (Chipea) o. s. v.
^ Såsom ett belysande exempel för denna sak må tagas Willughby’s och
Ray’s beteckning för torsk i ofvan citerade arbete. "Asellus major vulgaris,
Belgis Cabiliau, Mohrua vulgaris (maxima Assellorum speeies) Bellon. Molva vel
Morhua altera minori Rondel. Gesn. p. 102 Aldrov. lib. o Cap. G. A. Cod- fish,
or Keeling".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
