Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Artedi, ett tvåhundraårsminne, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — PETER ARTEDI. 29
Visserligen ha på senare tid dessa släkten uppdelats i flera,
men till att börja med var en samling och sammanfattning-
nödvändig för att vinna tillbörlig enhet och öfversiktlighet.
Detta desto hellre, som åtskilliga af de sålunda använda nam-
nen tagits i anspråk för fiskar af de mest skilda släkten. Ett
annat groft missförhållande, som strängt fördömes af Artedi,
är användningen af samma namn för flera olika slags djur.
Några exempel härpå böras anföras: Canis och Vulpes hade
användts ej blott för hund och räf utan äfven för hajar; den
hajen, som stundom betecknades med Vtdpes (räf) fick därtill
ibland också heta Shnia = apa. Lepus = hare betydde ibland
också fisken sjurygg, för knorrhanar af släktet TrUjla hade
brukats fogelnamnen Corvus (korp), Hinindo (svala), Cnculus
(gök), Milvus (glada), Acclpiter (hök) m. m., Passer = sparf
var också flundra och Bona = groda desslikes marulk o. s. v.’.
Något fullständigare virrvarr kan ju knappast tänkas, men det
utredes med ett slag. Artedi förkastar också fisk namn, som
tillika användes för växter eller andra kända föremål såsom
husgeråd o. dyl. och äfven sammansatta ord. Endast släkt-
namn af grekiskt eller latinskt ursprung gillas. Men Artedi
är äfven med afseende på dem så sträng, att han anser härledda
ord på -oides ej böra godtagas och diminutiver knappast tålas.
Substantiviserade adjektiver håller han före "Criticorum more"
böra ogillas och ungefär samma dom fälles öfver namn, som
äro senare latiniseringar och ej förekomma hos de gamla goda
författarne. Namn, som beteckna ursprung såsom Sardina af
Sardinien, Sturio af Asturien skattas föga. Till slut gifves en
lista, som upptager fullt tillåtliga namn. Senare tider ha mild-
rat några af Artedi’s stränga nomenklaturregler, men andra
ha till och med så sent som i slutet på 1800-talet upplefvat
fullständigaste stadsfästelse genom internationell öfverenskom-
melse. Något bättre bevis för deras förträfflighet torde ej be-
höfva framläggas och dock uttänktes de och framlades färdiga
af den unge svenske studenten, innan ännu någon början gjorts
på annat håll för att reglera namngifningen inom zoologien.
En del af Artedi’s nu omnämnda nomenklaturregler ha stor
öfverensstämmelse med motsvarande i Linnés "Fundamenta
Botanica", hvarom närmare skall yttras längre fram.
^ För fiskar hade bl. a. också brukats Eleplias (elefant), Mustela (mård),
Vespertilio (tlädermus), Alctnda (lärka), Aqiiila (örn), Lrinis (mås), Pui-o (påfo-
gel), SculojKtx (morknlla), Tiirdits (trast), GrijlJus (syrsa), ett flertal andra att
förtiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
