Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Artedi, ett tvåhundraårsminne, af Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 VETENSKAPS-AKADEMIENS ÅRSBOK. 1905.
Sedan släkten och släktnamn genomgåtts vänder sig Aetedi
till enheterna af lägre ordning, arter och varieteter. "Art
kallas", säger han, "inom ichthyologien hvarje fisk, som är
olika mot öfriga arter inom släktet med afseende på några
yttre egenskaper, genom att något fattas eller tillkommit, i
antal, proportion, form, eller konstant afvikande färg" . Dessa
artolikheter äro dock icke alla tillstädes hos alla liskspecies^
utan hos en del äro de färre, hos andra flera, hos vissa blott
enstaka. Exempel för tillämpningen af denna definition läm-
nas därpå på ett kritiskt sätt, hvarvid man varnas att sätta
för mycken lit till färgen ty den varierar\ En god species-
karaktär, som Artedi förordar till anA^ändning, är antalet af
kotor i ryggraden hos benfiskarne, men noggrannhet kräfves
för dess användande, och föreskrifter lämnas därför för dess
rätta bruk. Det händer understundom, att former beskrifvas
såsom arter utan att vara det, och Artedi varnar mot sådana
misstag. Man har då låtit leda sig af felaktiga karaktärer
("differentije falsan et frivohTe") såsom t. ex. af en ej konstant
färgolikhet, af en konstant afvikelse i färg, som dock blott
beror på olika intensitet, af skillnad i storlek, af olika förekomst
(insjö- och saltsjöaborre), af olika lektid ("Isgjädda, Blomster-
gjädda, Frögjädda") o, s. v. Sådana afvikelser berättiga ej
till artskillnad, utan äro blott " variationes".
På samma sätt, som genusnamnen af Artedi undergått
kritisk granskning sker detsamma äfven med speciesnamnen.
Artnamn definieras såsom " det epithet bestående af något an-
tal ord, som sättas efter släktnamnet för att skilja en fiskart
från de öfriga af samma släkte". Stränga fordringar ställas
på dessa epithet, och Artedi kallar dem förfalska ("spuria"),
om de ej särskilja och ej duga till att särskilja en art från de
öfriga inom släktet, ty då äro de, säger han, till ingen nytta
för läsaren. Sådana odugliga artnamn äro enligt hans mening
de, som angifva artens mer eller mindre allmänna förekomst,
eller antagna ordningsföljd inom släktet, hemland eller före-
komstsätt, storlek, växlande färg eller teckning o. s. v. Akta
släktnamn återigen äro de, som tjäna till att vid första ögon-
kastet eller med minsta arbete särskilja en art från de öfriga
^ Samtidigt härmed klagar Artedi öfver svårigheterna att utreda artför-
hållandena bland laxflskarne en sak, hvari säkerligen äfven senare tiders ich-
thyologer sett sig nödsakade att instämma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
