Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föredrag i Vetenskapsakademien vid presidiets nedläggande den 12 April 1905, af J. E. Cederblom - Skrufpropellern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1905.
ningen af detta motstånd måste således föregå bestämningen
af propellerns storlek, form, omloppshastighet och erforderliga
drifkraft; och man är t. o. m. berättigad påstå, att en strängt
vetenskaplig teori för fartygsmotståndet äfven inbegriper teo-
rien för propellern. Fartygets undervattenskropp är, lika väl
som ett propellerblad, en fast kropp, som föres genom vatt-
net med en viss hastighet, och är man i stånd att beräkna
alla vid den enas rörelse framträdande företeelser, så kan man
också göra motsvarande beräkning för den andras.
Då emellertid den fart. som kan uppnås, är af framstå-
ende vikt äfven för en seglande båt, gjorde sig behofvet af
en teori för fartygsmotståndet kännbart, långt innan någon
ångbåt eller propeller ännu fanns. Det var därför helt na-
turligt, att försök till beräkning af detta motstånd skulle upp-
tagas mycket tidigt. Redan Newton, J. Bernoulli, L. Euler
m. fl. försökte sig på detta problem. Af nyss nämnda för-
fattare har i synnerhet Euler utförligt behandlat detsamma;
dels i sitt arbete Scientia Navalis, som utkom i Petersburg
1749, utgafs på franska i Paris 1776 och öfversattes till ryska,
italienska och engelska, samt dels i ett annat arbete: Théorie
compléte de la construction et de la manoevvre des vaisseaux,
hvilket utgafs i Petersburg 1773.
Hans undersökningar utgöras hufvudsakligen af teoretiska
funderingar, som visserligen vid en första bekantskap före-
falla oantastliga, men sakna stöd af verkliga observations-
fakta, och äro så långt ifrån hvarje öfverensstämmelse med
verkligheten, att de för beräkning af fartygsmotståndet äro
alldeles värdelösa. Om de invecklade företeelser, som upp-
träda vid ett fartygs rörelse genom vattnet, och hvilkas till-
varo först genom senaste årtiondes undersökningar ådaga-
lagts, hade påtagligen 1600- och 1700-talets forskare ingen,
eller åtminstone en mycket oriktig, föreställning. Först ge-
nom de mot slutet af 1700-talet i Sverige, Frankrike och
England utförda experimentella undersökningarne kom man till
insikt om, att de dittills rådande åsikterna om vattnets tryck
mot en i rörelse varande kropp måste undergå väsentliga
modifikationer, för att kunna tjäna som utgångspunkt vid
uppgörandet af en teori för fartygsmotståndet.
Vördnaden för de ofvan nämnda forskarnes auktoritet är
måhända orsaken till, att deras grundformler, trots inneboende
fel, ända till senaste tid bibehållits såsom utgångspunkt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
