Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilaga 3. Till Kgl. Vetenskapsakademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 VETENSKArSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1906.
huggande, och då flera områden äro föreslagna för bevarande af där
befintliga idgransbestånd, torde någon särskild lagstiftning för dessa
växters skydd icke vara erforderlig. Äfven sjönöten (Trapa natans)
i sjön Immeln borde, såsom redan skett med näckrosorna i Fagertärn,
kunna skyddas utan särskild lagstiftning. Beträffande dessa och andra
åtgärder, hvilka enligt kommitterades mening lämpligen böra vidtagas
genom vetenskapsakademiens försorg, är här ej platsen att ingå på
någon detaljerad framställning. Men då ändamålet icke kan vinnas
utan åtskilliga utgifter för resor, inhägnader, gratifikationer, belöningar,
bevakning, anskaffande af naturskyddsmärken o. s. v., torde det vara
nödigt, att akademien hos regeringen anhåller om ett årligt anslag,
att därmed bestrida de kostnader, som för sagda ändamål blefve er-
forderliga. Att närmare bestämma detta anslags storlek, är på frå-
gans närvarande ståndpunkt icke möjligt, och konnnitterade anse där-
före, att anslaget borde utgå som förslagsanslag, hvars eventuellt
öfverskjutande del skulle till statsverket återbäras. Vi hafva täidit
oss, att ett dylikt anslag på två tusen (2,000) kronor på extra stat
af nästa års riksdag borde begäras, dock borde beloppet redan under
samma år kunna disponeras.
För att utföra de åtgärder, som på detta sätt komme att åligga
vetenskapsakademien, borde denna utse minst tre af riksmuseets in-
tendenter, med uppdrag att själfva eller genom andra bringa dem till
verkställighet. De skulle dessutom på samma gång allt fortfarande
ägna hithörande frågor största möjliga uppmärksamhet och till akade-
mien inkomma med förslag till de ytterligare åtgärder, som från det
allmännas sida eventuellt kunde vara af nöden.
En särskild uppmärksamhet från uaturskyddssynpunkten synes oss
böra ägnas åt sjösänkningar. Sekreteraren i Kristianstads läns hus-
hållningssällskap, lektor L. J. Wahlstedt, skrifver härom beträffande
anförda län: »En sak af den allra största betydelse vore att, så
mycket i vederbörandes förmåga står, lägga hinder i vägen för sän-
kandet af landets sjöar. I synnerhet borde sådant förhindras, där den
ekonomiska vinsten af säkningen är jämförelsevis obetydlig eller oviss,
såsom fallet varit med många sjösänkningar här i länet.» Detsamma
gäller äfven för andra delar af landet.
Det är i hög grad att beklaga, att en sådan sänkning som Tå-
kerns fått äga rum, och det vore högeligen önskligt, att densamma
icke ytterligare fullföljdes, hvarigenom det för denna sjö så egendom-
liga och för vårt land enastående fågellifvet skulle försvinna. Det
samma gäller om sänkningen af Horuborgasjön i Västergötland. Det
är emellertid tydligt, att en så stor mångfald af olika intressen vid
sådana företag göra sig gällande, att dessa icke få bedömas enbart
från denna synpunkt. Så mycket borde dock för tillgodoseende af
naturskyddskrafvet i alla händelser kunna föreskrifvas, att Konungens
Befallningshafvande, såvida sådant på något håll skulle yrkas, borde
vara förpliktad att remittera frågan om sjösänkningen till vetenskaps-
akademien för afgifvande af utlåtande om företagets förhållande till
afsedda kraf. Och måhända vore det icke ur vägen, att jordbruks-
departementet erinrade statens landtbruksingeniörer därom, att förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
