Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas sinnesorgan, af prof. C. A. M. Lindman - 1. Känselapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTERNAS SINNESORGAN. 169
Vi öfvergå nu till några exempel på de s. k. klängena,
klätterorganen hos den högst fulländade typen af klätterväx-
terna eller lianerna. Dessa organ visa utomordentlig käns-
lighet vid beröring och äfven bestämda rörelsefenomen, båda-
dera konstaterade redan år 1827 af H. von Mohl. Ch. Darwin,
Sachs, Pfeffer m. fl. hafva sedermera noggrant studerat dessa
företeelser.
Hos gurkväxternas klänge urskiljer man följande skeden
i klangets utveckling och verksamhet: 1) det växer fram med
hela öfre delen inrullad såsom en urfjäder; 2) sedan det
sträckt sig rakt, bibehåller det likväl alltid en liten krökning
eller klo i yttersta spetsen och är nu stadt i långsam, kret-
sande rörelse med sin fria ände; 3) då det med hjälp af den
krökta spetsen fått fatt i ett föremål af lämplig form, visar
sig genast dess känslighet, ty inom några sekunder (enligt
Borzi redan efter 2—12 sekunder) börjar det kröka sig för
att gripa omkring stödet, hvarefter det växer omkring detta
i några spiralhvarf, liksom då en tråd nystas omkring en
rulle; 4) sedan detta skett, blir klanget okänsligt och dess
grepp kring stödet styfnar, medan samtidigt en ny tillväxt
inträffar i den fria delen, som får korkskruflika vridningar
från bägge ändarna med en mötespunkt på midten; härigenom
dragés stjälken närmare stödet och hålles fast liksom med en
elastisk spiralfjäder.
Under den tid klanget är i svängande rörelse med sin
spets, är det såsom nyss nämndes mycket känsligt, men hos
gurkväxterna endast på den konkava sidan. Det känner dock
ej beröringen, d. v. s. retas ej däraf till krökning, såvida ej
beröringen är hvad Pfeffer kallar »diskontinuerlig», så att
närbelägna punkter utsättas för ohka sammantryckning, och
denna får ej vara konstant, utan måste växla till sin styrka
på hvarje punkt. En dylik beröring uppstår endast vid svag
skrapning eller gnidrmig och befrämjas här däraf, att öfver-
hudens ytterhinna (kutikula) ofta har mycket fina rynkor
eller tvärlister på klangets känsliga sida. Beröring af vatten,
kvicksilfver, gelatin och vissa andra ämnen utöfvar en så
jämn tryckning, att klanget ej får något intryck däraf.
Den första framställningen af den mottagliga sinnesytan
hos ett klänge lämnades 1885 af Pfeffer, som fann de s. k.
känselporerna i öfverhudsceliernas yttervägg hos gurkans klänge.
Haberlandt har sedermera undersökt dessa apparater sorg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
