Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas sinnesorgan, af prof. C. A. M. Lindman - 1. Känselapparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 190(i.
fälligare och utan tvekan framhållit deras funktion såsom
känselapparat i inskränkt mening (1901).
På den konkava sidan af klanget hos pympan har hvarje
öfverhudscell på sin midt en liten por, 2—6 tusendels mm.
vid. Den vidgar sig utåt mot cellens yttre, fria yta och
skiljes från den omgifvande luften af ett mycket tunnt cell-
väggsparti, i tjocklek knappt uppnående Vs tusendels mm.
Denna por är fylld af plasma, som alltså här bildar ett ut-
skott från cellens protoplast, jämförligt med plasman i kän-
selpapillerna ; anmärkningsvärd är plasman inne i poren genom
större likformighet, täthet och klarhet än den öfriga, hvar-
jämte den ofta innesluter en liten kristall af oxalsyrad kalk
(måhända med funktionen af en stimulator?). — Grundare
porer hafva gurkväxterna Lagenaria och Cydanthera. Hos
Bryonia finnas flera porer i en grupp på hvarje cellyttervägg,
och dess porer äro af två olika slag.
Såsom en modifikation häraf må nämnas en sapindacé
(släktet Urvillea) : i stället för känselporen på cellytterväggens
midt finnas förtunnade ränder längs ytterväggens omkrets.
Det är själfklart, att en retning ej nödvändigt kräfver
en direkt beröring af plasman, utan kan fortledas tvärs ige-
nom cellväggen; men intrycket blir naturligtvis starkast på
de punkter, där cellväggen är så starkt förtunnad. Att kän-
selporer ej äro oumbärliga för ett klänge, framgår däraf att
de saknas hos vinrankan och inom släktet Passiflora, hvars
klangen äro mycket känsligare än gurkväxternas.
Den krökning, som inställer sig så snart klanget kommit
i kontakt med stödet, förorsakes enligt Pfeffer genom ändring
af safttrycket eller turgescensen på dess båda sidor; den icke
berörda sidan blir mera turgescent, till sin krökning mera
konvex, och en hastigare tillväxt inträder. Borzi har dess-
utom fästat uppmärksamheten på de långa, smala celler, som
ligga närmast under sinnesepitelet: de hafva tjock men mjuk
vägg och skilja sig påfallande från öfverhudscellerna genom
sin tvärstrimmiga plasma och sin långa smala cellkärna. Han
kallar dem »rörelsefibrer», emedan de ligga på klangets kon-
kava sida och sammandraga sig vid dess krökning; genom
sitt utseende leda de tanken på djurens tvärstrimmiga muskel-
fibrer.
Klängväxterna äro mer än de flesta andra ägnade till
en illustration af den sanningen, att en växt icke står och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
