Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växternas sinnesorgan, af prof. C. A. M. Lindman - 2. Statiska apparater - 3. Ljuskänsliga apparater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK. 1906.
nedslagits af regn, rätar upp sig genom ledkniitarnas krök-
ning, hvarvid de blifva konvexa på sin undre sida). Hos
knäböjda eller sicksack-krökta stjälkar stå en del af led-
styckena snedt: i detta fall äro statoliterna på ett motsva-
rande sätt lagrade i det hörn af cellen, som befinner sig
längst ned; på samma sätt är det med snedt ställda rötter
(de flesta sidorötter utgå ju i sned riktning från pålroten)
och då en rot växer i vågrät riktning, hafva statoliterna sin
normala plats på den nedåtvända vägg, som egentligen är
en sidovägg.
Att den geotropiska reaktionsförmågan står i närmaste
sammanhang med de omtalade, specifikt tyngre kornens när-
varo, är visadt genom åtskilliga försök. Man har t. ex. ge-
nom att inbädda rötterna uti gips bragt deras stärkelsekorn
att försvinna; likaså upplösas kornen i en stjälk vid en viss
köldgrad ; och i bägge fallen återfår ett organ sin geotro-
piska känslighet först sedan nya stärkelsekorn genom gynn-
samma yttre villkor hunnit bilda sig i de förstördas ställe.
Det nämndes nyss, att, såsom en groddplanta med sin
pålrot på en vågskål lär oss, geotropismen ej är liktydig med
en direkt inverkan af rotens tyngd; det är icke jordens drag-
ningskraft, som direkt drager ned roten i jorden, och ännu
mindre kan den drifva trädens tunga stammar, den mast-
formiga furustammen, den klippfasta ekstammen och andra
negativt geotropiska organ lodrätt upp i höjden. Statolit-
teorien lämnar oss en inblick i rätta förhållandet: tyngd-
kraften verkar icke direkt på växten, utan på de små stato-
literna, och därigenom åstadkommes inuti växten en tryck-
ändring, hvarigenom rot och stam orienteras i förhållande
till lodlinjens riktning och retas eller eggas till en bestämd
krökningstillväxt.
3. Ljuskänsliga apparater.
Vi hafva i det föregående nämnt vissa örtblads egen-
skap att ställa sin platt utbredda skifva ungefär vinkelrätt
mot ljusets infallsriktning. Exempel härpå lämna några af
våra vanliga parkträd, t. ex. lind, alm, hästkastanj m. fl.
Hufvudmassan af deras grenar eller kvistar äro utspärrade
eller t. o. m. nedåtriktade, så att bladen kunna ställa sig
bredvid och ej behöfva utbreda sig öfver hvarandra och så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
