Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 584. Per Teodor Cleve (1840—1905), af H. Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — PER TEODOR CLEVE. 197
(MosANDERS terbinjord) livars rosenröda salter halva ett från
didyms fullständigt skildt absorptionsspektrum.
På detta stadium ingrep Cleve och hans medarbetare
HÖGLUND (15). I likhet med Berlin och Bahr funno de
intet spår af terbium i de undersökta jordarna, livilka upp-
delades i yttrium- och erbiumoxid, hvarefter Cleve och Hög-
lund framställde en mängd salter af dessa båda oxider. Efter
gammalt mönster betraktade de då ännu de sällsynta jord-
artmetallerna såsom tvävärdiga element.
Några få år förut hade Mendeléjeff riktat kemien med
en tanke af utomordentlig fruktbarhet. Tidigare arbets-
resultat kunde nu bedömas från en enhetlig synpunkt och
det periodiska systemets teoretiska innehåll gaf den experi-
mentella forskningen nya, lifliga impulser. Med den säkerhet
som utmärkte Mendeléjeff, då han häfdade konsekvenserna
af sitt system, förutsägande tillvaron af nya element och
kritiserande äldre arbeten, fordrade den ryske forskaren att
de sällsynta jordmetallerna, hvilka dittills ansetts tvåvärda,
skulle flyttas till schemats tredje grupp.
En granskning af det MENDELÉJEFP’ska systemet var af
största intresse för den allmänna kemien, och studiet af de
sällsynta jordarterna, hvilka utgjorde en pröfvosten för det
nya schemat, ryckte åter upp i första ledet. Det var därför
icke märkvärdigt att Cleve ägnade sin stora arbetskraft åt
lösningen af dessa problem, hvilka framför allt fordrade en
säker och uthållande experimentator.
Först reviderade han den med Höglund påbörjade under-
sökningen af yttrium och erbium och därpå bearbetade han
ingående grundämnena torium, lantan och didym, så att han
redan år 1874 kunde utgifva en omfattande monografi öfver
dessa fem element (16). Det återstående grundämnet cerium
underkastades samtidigt en noggrann undersökning af S.
JoLiN under Cleves ledning. Ur den sålunda vunna känne-
domen af ett stort antal föreningar drog Cleve slutsatsen att
torium säkert är ett fyrvärdigt ämne, under det att de öfriga
fem metallerna utgöra en naturlig grupp af kemiskt nära
besläktade element, bland hvilka å ena sidan cer och lantan,
å andra sidan yttrium och erbium stå hvarandra 3^tterst
nära och enligt Marignac och Topsoe äro genomgående iso-
morfa. Didymen intager en mellanställning och ger salter
som äro isomorfa än med det första metallparets och än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
