Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier - 594. Carl Gustaf Styffe (1817—1908), af Emil Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIOGRAFIER. — CARL GUSTAF STYFFE. 311
och ehuru jag hoppas kunna draga ett och annat korn äfven
ur det material, som danskarna rufvat på i mer än 350 år,
har jag ändock svårt att hålla mig vid skrifbordet.» Ett par
tidskriftsuppsatser, en liten topografisk broschyr rörande
behandlingen af en kronans tomt i Stockholm jämte en lång
rad bidrag (hufvudsakligen aktstycken) till Västergötlands af
honom lifligt omhuldade fornminnesförenings tidskrift äro vid
sidan af Axel Oxenstiernas skrifter och brefväxling och sista
delen af »Bidrag till Skandinaviens historia» de synliga
litterära frukterna af Styffes vistelse i Stockholm. Vi ha
nyss berört de planerade studierna öfver Sveriges äldre be-
skattningsväsen. Äfven en annan plan skulle man gärna sett
utförd af Styffes hand, den om gränsregleringen mellan Sverige
och Norge under frihetstiden, om hvilken han i ett bref fäller
några hårda ord. »Jag har besynnerligt nog», skrifver han
en gång, »kommit in på den s. k. frihetstiden, egentligen blott
för frågan om gränsregleringen med Norge 1738 —66, ty så
länge drog det ut, ifrån det att arbetet på marken verkligen
började, tills alla riksrösen voro uppsatta, och tillstår, att
jag blifvit utledsen vid det nya adelsväldets sätt att behandla
den frågan. Det gjordes ingen arkivundersökning, icke heller
fingo ingenjörerna, som utförde arbetet, någon lista på de
hemman, som gränsade mot Norge, hvilket icke borde varit
svårt att åtminstone för den södra delen klara, oaktadt det
sattes förbud på alla s. k. tvister eller omtvistade områden,
med den påföljd att en bonde i Värmland fick vatten och
bröd för löftäkt på egen mark. En del af personalen var så
okunnig om hufvuddokumentet, att den Stettinska freden
ett par gånger åberopades i stället för den Sjöredska af 1613.»
Vi våga ej afgöra, om Styffes dom i alla delar är berättigad,
men det torde förtjäna en undersökning. På frågan om
Sveriges gränser var han för öfrigt specialist och ett ämne,
som han gärna muntligen återkom till, var den förändring
af öfverenskommelsen i Knäred, som Kristian IV på eget
bevåg skulle gjort sig skyldig till.
Att arkivväsendet alltjämt skulle intressera Styffe faller
af sig själft. Särskildt följde han med deltagande och kritik
den i slutet af 1890-talet framväxande landsarkivorganisatio-
nen. Med en ny artikel om vårt arkivväsen tog han upp-
repade gånger itu och en sådan föreligger nästan färdig bland
hans koncept men blef oss veterligen aldrig tryckt. Vadstenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
