Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inträdes-tal Om Grekernes Vitterhet och des fortplantanade til andra folkſlag af Johan Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det ljus ſom var uptändt i denna verldsdel ſpridde ſnart ſina ſtrålar til andra länder. Både Franſoſer och Engelsmän nyttjade ſamma ledare, gingo ſmåningom fram på ſamma ſtig til den högd, hvarifrån de i ſenare tider tilvunnit ſig allmän högaktning. Det ſom i Frankrike är ſkrifvit af ſådane män, ſom förſtått at nyttja ſina läromäſtares handledning, ſom läſt deras ſkrifter med eftertanka och urſkillning, icke för at endaſt fylla minnet med ord, utan at rikta förſtåndet med höga tankar, och at vänja ſig vid deras konſt at uttrycka dem med prydeliga ord på et nätt och naturligt ſätt, utan onödig och konſtig granlåt, ſom väl kan kitla de utvärtes ſinnen, men gifver ſjälen ingen ſtadig föda; på en tid, då Grekiſka och Latinſka ſpråk-kunſkapen icke var anſedd för onyttigt gräl, tjenligt endaſt för ſmå ſjälar hvilka natur och födſel dömt til ſkoleſtoftet; det, ſäger jag, äger ſtyrka och behåller ſit värde i alla tider. Om Engelsmännerne jemt bibehållit et ſå ſtadigt ſkrifſätt, ſå torde orſaken kunna ſökas deruti, at de gamle ſpråken ingenſtädes fått hugna ſig af ſå oafbruten vård, ſom hos dem. De förnämare anſe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
