Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C0008
redan anfört finner man lätt, att Johan Simo-
nis haft fullkomligt skäl till följande yttrande:
Theologus Greece Lingux ignarus, similis est
ceco, qui manibus palpat, ab aliis, quo eat,
ducendus. Citra enim illam nec N. T. Textum
originalem interpretabitur, nec Versionem Grz-
cam LXX Interpretum, nec Patres ecclesize scri-
ptoresque historizx ecclesiasticee Grzecos intelli-
get Z). Samma omdöme bör ock utvidgas till
den Theolog, som, obekant med Latinska språ-
ket, icke förstår de kyrkofäder och författa-
re i kyrkohistorien, hvilkas skrifter utkommit
på detta språk.
För öfrigt bör jag anmärka, att man re-
dan i äldre tider började använda Grekernas
philosophiska systemer vid Christna Religions-
lärans afhandlande, Såsom exempel torde mig
tillåtas, att iblaud kyrkofäderna nämna Orige-
nes, som i sin bok eg: agxör företog sig att
visa Christna Religionslärornas öfverensstäm-
melse med Platoniska philosophiens grundbe-
grepp. Under det scholastiska tidhvarfvet var
Aristoteliska Metaphysiken antagen till norm
och sanningsprof vid det theologiska lärosät-
tet, så att någre mer sparsamt, men deremot
andre på ett öfverdrifvet sätt inblandade be-
rörde Philosophie i Thedlogiens läror. Detta
är redan ett tillräckligt bevis, att kännedom
af Grekernas Philosophie och språk måste för-
utsättas hos en Theolog, som vill följa dog-
mernas historia genom alla hennes perioder.
Det
g) I. ’c, pag. I9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
