Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(249)
hända var det bemödandet att undvika detta
så lätt uppkommande uniforma hoppande, som
gaf första anledningen till det, i senare tider
allmännare begagnandet af Alexandrinen, hvil-
ken, lånad från ett ometriskt språk , ej kunde
fela att vara mera gravitetisk och såsom sådan
Synas mera passande för vissa allvarsammare
skalde-arter, såsom epiken och tragedien. Det
är ej här stället att visa huru man, genom det
sätt, hvarpå denna versart länge behandlades
1 vår Poesi, förföll från en monotoni till en
annan, från hoppandets till släpandets. Det är
nog för mitt ändamål, att erinra om den mängd
ypperliga poemer vi hafva på denna versform
och om Leopolds , Oxenstjernas, Franzéns, Wal-
lins, Rutströms och Remmers m. fl:s lyckade
bemödanden att göra den så ledig och rik på
ljud-omvexlingar, som den någonsin kan blif-
va på ett språk , som i anseende till sin bestäm-
da meter, ej kan tillåta dem i samma grad,
som ett språk utan sådan bestämdhet, Äfven
den rimfria Jamben finnes redan af Stjernhjelm
begagnad i ett dramatiskt arbete £) och seder-
mera
£) Den fångne Cupido (XII scenen) FSEK LITER bildad ef
ter den jambiska Archilochiern , som består af fem jam-
ber och en stafvelses Orsaken hvarföre den ej seder-
mera upptogs inom Dramatiken: var väl (utomr den,
att de Franska tragedier ; som först blefvo, bekanta hos
oss , funnos författade på Alexandriner) helt visst den,
att man tyckte denna rimmade vers-art vara nog nära
den sermö pedestris privatis ac prope socco Digna
carmina, i hvilka Horatius ej vill ,att ”Thyestes mäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
