Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(250 »
mera af R. R. Grefve Carl Gyllenborg i öf-
versättningen af tvenne dylika från Engelskan.
Inga af alla dessa vers-arter kunna således sä-
gas vara Nationella, -hvarken ide språk, hvar-
ifrån vi lånat dem eller i vårt; i förra fallet
skulle våra Skalder ej på dem kunnat skrifva
något lika skönt; i det sednare åter , skulle
ej andra Nationers kunna göra det efter våra.
Jag tror mig likväl kunna uppmana hvem som
helst att uppsöka någon vers-art i hela den kän-
da vitterheten, som icke redan blifvit nationa-
liserad i vår Poesi, eller som ej skulle kun:
na der nationaliseras. Huru är det då möjligt
att inom detta fält af Poecsiens formalism bere-
da Nationalitet åt vår? Och, om det vore möj:
ligt (som det icke är) att skaffa äfven henne
en uniform eller två, inser man ej hvilken o-
tjenst man derigenom skulle göra henne; att
just denna mångfaldighet af former , hvari hon
uppträder, och den lätthet hvarmed hon kan
tillegna sig dem hon icke äger, är ett af hen-
nes stora företräden? Om hennes gala-uniform
(i epiken och tragedien) skulle t. ex. blifva
det gamla Fornyrdalagets eller Togmeelltets och
Drottmrzelltets med sina styfva och hnepta ver-
ser, sina två och tre rimbokstäfver i raden, sir
na
tid skulle berättas,” men framför allt den, att vers-
arten ej var nog konstrik, — ett fel, som borde för-
tjena afseende på en tid, då Skalderna ännu, genom
de teckniska svårigheterna, från sin helgedom sökte
utestänga profamun vulgus och enfaldigt trodde, att
en konst utan sina svårigheter ej vore någon konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
