Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Re vd
sjelfva, eller med hjelp af dikten, äga nog
interesse för theatren. Språket lämpas der
mycket efter den som talar; men det händer,
att personer, som befinna sig i svåra ställnin-
gar, eller inbegripne i stora företag, eller äf-
ven, under glada samtal, gifva sig tid att mes
taphysicera och klyfva tankar och uttryck. Ens
het af tid och rum, någon gång den af hand-
ling , öfverskridas utan åtal. Och visserligen
vinner Snillet, genom friheten att stiga utom
gränsen af det redan skördade och uttömda:
Men i vitterheten, liksom i samfundslifvet , ur-
artar den välgörande friheten lätt till sjelfsvåld:
De reglor förnuftet föreskrifver, kunna
icke strafflöst brytas, och de torde vara ges
mensamma för all diktkonst, från Romanen till
Tragedien och Epopéen. Sådana äro till e-
xempel den, att allt som säges och sker, måi-
ste vara följden af caracterer och omständig-
heter; den att en hufvudsaklig handling må-
ste hos läsaren eller åskådaren väcka en ön-
skan och en fruktan, af hvilkas föremål ett-
dera vid slutet inträffar, helst på ett oförmö-
dadt sätt; att interesset måste växa från bör-
jan till slut, och slutet afgöra deras öden, som
under loppet af handlingen, i synnerhet gjort
sig älskvärda eller förhatliga; att om hand-
lingen skulle vara mer än en, böra dock al-
la bidraga till en gemensam utgång, och att
i synnerhet vid slutet, intet nytt interesse får
vända uppmärksamheten från hufvudämnet.
En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
