Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 11. Om Påskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behaga ej allenast genom det värde de äga hos sin författare, utan ock genom ett visst lyckskott, att det han sagt i en aflägsen tid eller i olika omständigheter, kan passa äfven till ett nytt tillfälle. Men att vara lånt ur en Classisk författare, är till en påskrifts skönhet en tillfällig, ingalunda en väsendtelig omständighet, hvilket omdöme äfven lärer gälla, då Skriftens språk, såsom ofta händer, till påskrifter användas.
En alldeles ovillkorlig egenskap af en påskrift är däremot språkets renhet, hvarpå den är författad. Ett fel kan förlåtas i ett vidlyftigt arbete, men i ett som består af få ord och skall huggas i sten eller stämplas på metall, under ingen förevändning. Ciceros påminnelse: "Solum quidem et quasi fundamentum oratoris, vides locutionem emendatam," är därföre icke mindre betydande i närvarande ämne, än i det han enkannerligen utförde [1].
En välklingande ordasättning, samt utelämnande af hårda släpande ord, äro ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
