Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t 442 ]
häsva. Fastån de gamle icke kände
namnet, utvisa dock deras Arbeten, att de
kände sjelfva faken. Stora snillen hasva
Jänge varit till, sörrän Philosopherne
utstakat lagar sör dem; likasom Solen gick
opp i öster och ner i väster ’långt förr än
bade Pythagoras och Copernicus upgisvit
det rätta verldssyftemet. Tör hända att
de gamle hade mera smak än vi, sastän
de mindre talade derom. Det torde vara
så med smaken, som med dygden och äran;
de äro icke altid mäst allmänna pä de
tider, då man derom skrifver de
vidlöstiga-fte böcker. Jag fruktar att man kan
göra vår tid samma fråga, som en Spartan
gjorde en Taleman från Athen. Den
fed-nare hölt ett långt och prydeligt Tal om
dygdens fkönhet och fördelar; men når
han hade flutat, srågade Spartanern:
Huru fnart tanker du utöfva Henne?
Sådana och lika otilräckeligaårode
måtta ösriga olikheter som vi upräknat, sör att
bevisa det all smak ar vacklande. Det
gifves onekeligen en god fmak,efom är
allmän med alla männikor. Tidehvarf
hafva varit ftridige i sina omdömen; men alla
iiplysta hasva dock enhälligt
öfverenskommit, att anse nägra saker som fköna; och
den fmak kunne vi fåledes anse sör god,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
