- Project Runeberg -  Kongl. Vitterhets Historie och Antiquitets Academiens Handlingar / Fjerde delen. 1795 /
19

(1789-1959)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[ 19 ]

het 1 omganget, hvarifrån de ingalunda kunna fri*
kallas, hafva likväl ej mera varit deras än andra
ohyflade Nationers lyten. Det vackra Könet, som
hos alla barbarer måtte äifara et oblidt ode,
emedan den vilda styrkan af inga ömma känslor
täm-jcs, har ock af Finlands gamla inbyggare med
fö-ga aktning och skonsamUet b li tv it bemött. Fadren»
som i lit hus ägde högita magien, (eller efter hans
frånfälle Sönerne) saldi fina döttrar eller systrar åt
deras åUkare , för et visst öfverenskommit pris;
och at bcrtqijta Flickor, hette med et gammalt
Finskt talesätt, at fålja dem kbJ. Utom Giftoman*

B 2 nen»

Finska, och är ännu i öfre orten, där Svenska
seder bnst mindre insteg, aldeles obrukelig.
Detsamma gäller om sådane lekar i bvilka ungdom as
bägge konen deltaga. I nedre orterne synas dock
några dylika, (såsom den så kallade Hiippa, ute pa
marken om sommaren), redan sör längre tid tilbaka,
hafva blisvit vedertagne. At invånarne i ösre delen
af landet, såsom glesars bebodt, ocb för fin närmare
belägenhet til gränsen, ostare as fiendteliga
slrösve-rier hemsökt, behållit et trumpnare lynne, kan icke
synas underligt; de äro fördenskull ock mera bögde
til misstänksamhet, fåtaligare, långsammare både i
fit uttal och hela fit väsende; som alt, as deras
läge och utftånclna odén, &c.,’icke är svårt at förklara.
bb) Tyttårici niyöjkninellü, eller myydü, myyjkennellä.
I et gammalt qväde säges om en Fader som höll
på at bortgifta sina döttrar: NritojUh.in niyöxenteli,
Impiiihiin kuupotieli (Han sålde sina Flickor, Han
förhandlade fina Möer). Bruden, som därunder var
frånvarande, i vall med Boskapen, srågar as Friaren
fjm kommit i skogen at upsöka henne, och som sör
irerrne berättat huru han besökt hennes Fader, och
funnit honom med en fådan handel sysselsatt; Kellen
myötifiin minua (Til hvem blef då jag bortsåld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:45:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvhaa/4/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free