Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 297 ]
vertera, ar ej annat an människovettefs alster, d§
der noga betiaktar naturen. Huru fods, huru
upkommer i skriften det /könet, det höga?
Det vackra - är natur - med vett i dagen lagd
En ting, förr osta tänkt . så väl ej nånsin sagd:
Aldrig kunna andra lagar gillas, Sn naturens
egna, inga som inskränka och i tvång sätta dess
fiihet; ty hvar det flter, förlorar talet eller
skriften fit mSsta behag och fin redb2rhet: men som
en hvar hjärne Sr icke straxt beqväm, at se in i
hvad ordning naturen är sammansatt och fig
förhåller; så hafva de vise utdragit och kungjort des»
bud, samt med egen efterfölgd och exempel dem
uplyft. Den unge Maro, säger en stor Auftor,
ville sätta fig öfver alla reglor och föraktade, at
någor annorstädes hämta, än från naturens egen
killa; men då han närmare tilfåg, fann han at na»
turen och Homerus voro et och samma t).
En Mästare känner reglorna 5 men ock fin
ftyrka; och ban vet at flere ursprung til det vac*
kra gifvas, ännu ej försökta:
Han tar en aclel flygt, försakar kända spar,
Ocb hittar där et skönt, dit konsten än ej når;
Et nytt, kanske et sel, men täckt, • det snillet adlats
Sjelf granskarn står förtjust och vågar icke tadla^.
Han räds ej någon räfst; for ingen reda gör:
Han träffar nätt fit mål - alt nog • han hjertat rör.
At jag vid detta tilfälle nigot vidlyftigare åtl
eljes kunde af nöden varit, vidrört detta ämne,
Jorden J, M. H. mig benäget förlåta: Jag har
T 5 dtt^
f) EJfay ön Criticistile.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
