Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 317 "j
dig; denna fifta ftrof år nog fignificatif,
och lemnar mycket att tanka. Hvarföre fade
du mig Hidallan! att min Hjelte föll; jag kunde en
liten flund haft hopp om hans återkomß &fc. Fin*
gals Ande! rigta frun din fky Comalas boge; Lät
min fiende, Verldens Konungs Son, falla fom eit
hjort i ödemarken. I det famma kommer
Fingal, och ber Barderna ljunga fin Seger och
kårlek for Comala; hon tror att det år hans
Sjål eller Skugga. Tag mig, fåger hon, till
din hvilas grotta, du äljkansvärda dödens Son! Han
forfåkrar henne, att han år både lefvande
och iegrande. Han är återkommen, fåger hon,
i all fin ära och kärlek, jag håller ju hans
oöfver-vinnerliga hand; men jag mufte hvila mig vid fi dam
of klippan, till dej} min Själ kan fanja ßg ifrån
bäfvan.
Hon gick, Fingal bad Barderna fjunga
om ftriden vid den drömmande Carun, på
det, fager han, min hvit-armade Mo ma
vederkvickas till glädje, under det jag efter [er
tillredningen af min Kärleks-Fä fi eller Bröllopp. Men
Comala kunde ej uthårda med en få häftig
öfvergång ifrån den ytterfta forg och
förtviflan till den högfta och lilligafte glädje. Ho 11
dog vid fidan af klippan; man hörde hennes
van Melicoma ropa: kommen ned ff Ijtifa fkyar
ifrån högden; Måneflrålar! upplyften hennes Själ,
Mon ligger blek vid klippan; Comala är icke mer.
Man kan foreftålla fig Fingals tillftånd.
Hidallan kommer i en häftig ånger, och
bekänner, att han fkråmt henne till dods;
Fingal vifar honom ifrån fig; du fkall, fåger han,
alldrig mer glädjas i min Sal; du fkall ej mer del.
taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
