Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den förhistoriska kvinnan - 4. Neolittidens hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 W. L. GEORGE
henne, men har sedan även sin verklige älskare. Båda
slagen av äktenskap tolereras, och Fehlinger
berättar, att det ibland kan hända, att den unge älskaren
dödar den gamle äkta mannen. Detta är en
intressant iakttagelse, ty den ger oss en inblick i det slut,
som oftast drabbade stammens äldste: när han blev
svag, kom en dag en ung man, som dödade honom och
tog hans kvinnor. En del stammar, exempelvis
koyakerna i Norra Asien, ha en egendomlig syn på
denna fråga och döda de illegetima barnen. I nordvästra
Brasilien återfinna vi en civiliserad utveckling av
denna neolitiska synpunkt: gubben ger sina barn åt
en ung man, som måste underhålla dem. Detta är
en tydlig rest av patriarkatet. Hövdingen äger
kvinnorna och gör sig fri från ansvaret.
Av vår föregående utredning framgår att kvinnan i
neolitisk tid varit och bedömts som en värdefull
egendom. Hon har bedömts såsom sådan ända till
början av förra århundradet, då hon började att arbeta
utanför hemmet. Kvinnans ekonomiska oberoende
har kommit henne att förlora sitt värde. Under
neolittiden, då hon räknades bland husgeråden,
behandlades hon med den hänsyn, som man överallt ägnar
exempelvis värdefulla hästar. Det är möjligt, att
vissa frierisedvänjor bland vildarna härstamma från
neolittiden. Hos många stammar kunna vi än i dag
iakttaga, att brudgummen och hans vänner måste sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
