Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ära och härlighet - 8. Äktenskapet - 9. Den nordiska kvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄARA OCH HÄRLIGHET 99
betydde för henne antydningen till en början till ökad
säkerhet. »Antydningen till en början»: det är inte
mycket, och kvinnan hade att långsamt arbeta sig
fram på en väg, vars slut ingen kunde skönja.
IX. Den nordiska kvinnan.
Utan tvivel gick man för långt i sitt begär att
idealisera våra nordiska förfäder, när man på
1850-talet här i landet fattade Tegnérs ridderlige,
sentimentale Fritjof inte blott som en skapelse av en
snillrik skald, utan som en historisk verklighet, och
när man i den blonda, blåögda Ingeborg såg typen
för den sanna nordiska kvinnan. Att gestalterna i
»Fritjofs saga» var 1820-tal och inte vikingatid på
gränsen mellan hedendom och kristendom, märkte
man inte eller ville i sin förtjusning inte märka.
Vilja vi framställa vikingatidens verklighet, få vi
måla med hårdare, kärvare färger än Tegnérs
himmelsblå och rosa. Det väsentliga hos den isländska
sagans hjältar är kraft. Kraft inte bara i fysisk
mening, utan också i betydelsen själsstyrka. Kanske är
den kärva humorn, den bistra slagfärdigheten liksom
den juridiska formalismen ett speciellt isländskt
lynnesdrag, kanske ha vi rätt att betrakta dessa
egenskaper som en gemensam nordisk egendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
