Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 2. Grundåskådningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 W. L. GEORGE
stantinopel vågade han hålla vårldsamma
predikningar mot det kejserliga hovets utsvävningar. Han
protesterade mot handeln med flickor och lyckades
åtminstone minska denna trafik. Han var djärv nog
att angripa moralen hos de munkar, som han hade
att tacka för sitt val. Genom hela kristendomens
historia går denna puritanska renhetsiver. Sankt
Adalbert och senare munken Pamphilius gjorde till sitt
livsverk att undertrycka sedeslösheten i Böhmen, och
ehuru biskoparna tilläto äktenskapet, lärde de sina
trogna att se mer på dess psykiska än på dess fysiska
sida. Den kristna ståndpunkten innehar ingen absolut
nyhet — den var ett återupplivande av den tanke,
som legat bakom vestalinstitutionen, inte bara i det
romerska riket, utan också i Mexiko, i Persien, på
Kanarieöarna och annanstädes. Före kristendomen
hyllade esséernas sekt bland judarna samma
asketiska ståndpunkt, men allmän blev den först genom
den nya läran.
Givetvis lida människor sådana som de första
kristna, som omfatta en helt ny tro, av en viss
trångsynthet. Deras förtjänst var emellertid, att de inte
uteslöto någon från sitt samfund. Medan juden
betraktade främligen som oren, mottogo de första kristna
varje man eller kvinna, som tog dopet, såsom en
jämlike. Det var onekligen ett stort framsteg. I fråga om
kvinnan kan man säga, att kristendomen införde en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
