Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 6. Den mörka tidsåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 W. L. GEORGE
kunde begära. De hade ett visst mått av frisinthet,
och det är frankernas ära, att de även tilläto kvinnor
att söka skilsmässa. Så småningom sögos de upp i
den kristna organisationen. I västerlandet ersatte i
själva verket kyrkan det romerska riket. Hon var den
enda organiserade makt, som överlevat barbarernas
anfall, och hon blev härskarinna.
Efter år 600 voro största delarna av Frankrike,
Spanien och Italien kristna och styrda av kyrkan.
Moral, handel, politik, det sociala livet, allt lydde under
kyrkan. När västerlandet allt mer och mer skildes
från Konstantinopel, blev det kyrkan, som styrde som
härskarinna över de svaga kungarna. År 1054 var
påvens maktställning ett faktum. Med Östrom behöva vi
här inte sysselsätta oss, ty där rådde kaos. Även här
hotade barbarer, slaver och turkar. Kristendomen hade
blivit statsreligion och därmed förlorat sin stränghet.
Nu var det inte längre fråga om förföljelse, men
många höga prelater förde ett förargelseväckande liv,
korrumperade och intrigerande. Hovet hade makt
över kyrkomötena. Man antichambrerade och
intrigerade för att få en prästsyssla. Rika damer, som givit
skänker åt fattiga, hospital eller barnhem, påverkade
biskoparna och hade sina modepredikanter.
Societetsdamerna i Konstantinopel liknade påfallande våra
dagars societetsdamer.
Medan Östrom förföll, vissnade kristendomen bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
