Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Kritikens tidsålder - 1. Det sjuttonde seklet - 2. Människan födes god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITIKENS TIDSAÅLDER 213
sinne, då hon samtidigt ängslades för sin frälsning
och strävade efter att skärpa sitt intellekt. En blick in
i framtiden, en skymt av den moderna kvinnanl
II. Människan födes god.
»Människan födes god.»
En av det adertonde århundradets mest
revolutionerande idéer finns uttryckt i denna Jean-Jacques
Rousseaus fras. En fullständig reaktion mot den
gamla uppfattningen, att vi födas till denna värld
belastade med arvsynden. Enligt Rousseau är det
omgivningen, omständigheterna, samhället, som har
gjort oss fördärvade, oss, som ursprungligen voro
så fläckfria. När denna tanke anammats av vidare
kretsar, fick den oöverskådliga följder: den hade rätt
mycket att skaffa med amerikanska frihetskriget och
franska revolutionen. Den hade sin betydelse för
folkens frigörelse, för brottslingars behandling och är väl
också en av socialismens rötter. Det var en tanke,
som kom folk att dra på munnen, men som också gav
dem något att tänka på.
Det adertonde århundradets intellektuella liv
kretsar kring denna Rousseaus sats. Att den inte skulle bli
utan betydelse för kvinnan, förstår läsaren utan vida-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>