Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Tankeöfningar.
Det finnes en mängd fullvuxna människor, som ej kunna
tänka ordentligt och hvilkas tankar äro ytliga och förströdda.
Denna tanketröghet och oförmåga att tänka har sin grund däri,
att föräldrarna försummat barnets första själiska uppfostran.
Skolundervisningen har nämligen sedermera svårt att taga igen det
försummade, om inte en ovanlig begåfning eller mycket stor flit
hjälpas åt att fördjupa den ytliga uppfostran.
På samma sätt som den vid kroppsligt arbete ovana kroppen
blir trög, lat och otymplig, så blir äfven själen oförmögen till
logiskt tänkande, om den inte från början öfvas.
Att tänka är att ordna och sammanbinda föreställningarne,
men det är inte detsamma som kunskap. Mången mor tror, att
hennes barn är mycket klokt, emedan det känner mycket och kan
prata om en mängd saker, men om barnet inte känner dessa tings
sammanhang och betydelse, är det inte mycket bevändt med
kunskapen.
Så t. ex. ser man många barn, som roa sig med att anlägga
samlingar af fjärilar, skalbaggar, torkade växter o. s. v. och glädja
sig åt dem, känna namn på dem och kunna klassificera dem,
men inte ha den ringaste håg att lära känna deras lif, byggnad,
ändamål och sammanhang med det hela. Samma förhållande är
med fullvuxna, som anskaffa en mängd dyrbara böcker för att
pryda sitt bokskåp, men ej läsa dem. Hos ingendera kan man
tala om någon nämnvärd tankeverksamhet.
På barnen uppväxa på detta sätt, kommer hela deras andliga
rikedom att bestå i en ofruktbar kännedom om saker, enstaka
föreställningar och känslor utan att deras själsverksamhet stöder
sig på eftertanke, insikt och omdöme.
Moderns första tankeöfningar med barnet skola bestå däri,
att hon försöker att förmå detsamma att frivilligt och med glädje
själf forska, undersöka, sammanställa och döma. Yid dessa
tankeöfningar, hvartill modern ej behöfver några särskilda
lärarinnekunskaper utan blott kärlek och tankeklarhet, kan hon använda
den omgifvande naturen eller taflor samt med ledning af dessa
samtala med barnet. Man bör tillåta det att inte blott titta på
föremålen utan att också sysselsätta sig med dem och tänka öfver
dem. Moderns frågor böra i början hafva den enklaste formen,
men skola föranleda barnet att tänka öfver, hvad det ser och
erfar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
