Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
ur hemmet. Kärlek kan inte uppspira i ett hjärta, som tänker
och talar ondt om nästan.
Om ett barn beklagar sig öfver någon, bör nian söka
urskulda denne och uppmana barnet att hafva öfverseende. Det bör
göras uppmärksamt på de egna felen, så att det får lättare att
fördraga andras.
Modern bör för öfrigt göra barnet uppmärksamt på den
feghet, som ligger i förtalet, i de onda orden bakom nästans rygg.
Hon skall visa att ett ädelt sinne blyges att befläcka sig med
omilda omdömen och förtal.
Modern skall i stället söka göra barnet uppmärksamt på de
goda sidorna hos den klandrade och lära det att gifva erkännande
åt det goda, som finns både hos den ene och den andre.
Barnet skall således lära sig att villigt erkänna och beundra
andras företräden och att utan afund villigt medgifva sin egen
begränsning.
På samma sätt skall det också lära tacksamhet för
välgärningar det åtnjutit. Det bör tillhållas att tacka för hvarje
vänlighet, hvarje tjänst och hvarje gåfva, men ej betrakta dem som
rättigheter.
Barn måste vara tacksamma mot alla, som visa dem godhet,
men mot föräldrar och lärare hafva de särskildt skäl att visa stor
erkänsla, då de af dessa mottaga de största välgärningar. I detta
hänseende felas ganska mycket, och föräldrarna göra barnen allt
för litet uppmärksamma på den tacksamhet de äro skyldiga dem
själfva och i synnerhet lärarna, som nedlägga så mycken möda,
så mycken kärleksfull omsorg för att uppfostra och utveckla
främmande barn.
Vill modern väcka denna tacksamhetskänsla hos barnet, bör
hon själf aldrig i klandrande ord tala om barnets lärare eller
tilllåta, att detta talar illa om dem eller gör sig lustigt på deras
bekostnad.
Barnet skall således uppfostras till tacksamhet både mot Gud
och människor, men det bör hållas tillbaka från att alltid själft
vilja tackas för hvarje tjänst, hvarje vänlighet, det gör mot en
annan. En sådan äflan skulle lätt kunna åstadkomma, att
barnet gjorde det goda blott för lönens och ej för det godas egen
skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
