Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man skiljer mellan tre hufvudslag af sparris, nämligen:
hvit sparris, som är den lios oss och i Tyskland mest
använda; den är tidigare än de andra sorterna, och kan, när den
skrapats, ätas i hela sin längd; dess smak är dock icke fullt så
fin som lios de öfriga; den bör vara fet, glatt, genomskinlig,
färgen bör vara mjölkhvit och ej päiiemoglänsancle, enär skalet
då är hårdt; knopparne få icke stöta i grönt, ty då har sparrisen
legat för länge;
hvitgriin sparris, som är mycket omtyckt i Frankrike, där
den allmänt odlas; den är ätbar, så långt som den är grön;
violett sparris med ett violett skimmer i knoppen; den blir
tämligen stor och har en kryddartad smak. Den kallas också
holländsk.
Det läckraste på sparrisen är den unga knopp, som helt
kort vuxit ofvan jord och ännu ej hunnit bli grön; i så fall är
den besk. Om sparrisen är skrynklig och knoppen blåaktig,
har don legat för länge i luften. Tunn, smal och mager sparris
har mindre värde och användes mest till soppor.
Sparrisen odlas litet hvarstädes hos oss, men dock ej i
nämnvärdt stor skala, såsom fallet är i norra Tyskland, hvars
kolossala sparrisfält äro världsbekanta. Särskildt från
Braunschweig, Erfurt, Lubeck, Nurnberg m. fi. städer kommer
utmärkt sparris, såväl färsk som konserverad. Den exporteras
därifrån dels hel, dels sönderskuren i småbitar (soppsparris),
eller också sändas enbart topparne (s. k. sparrisknopp). Äfven
från Nordamerika och Nordafrika kommer fin sparris.
Persilja.
Af denna tvååriga växt odlas två hufvudformer, lladpersilja
och rotpersilja. Bladpersiljan är den allmänt bekanta, hvars
egendomligt aromatiska blad användas som kx-ydda, dels färska,
dels torkade. Kruspersiljan är endast en krasbladig varietet
af bladpersiljan. Rotpersiljan användes på samma sätt som
palsternackor; roten bör vara fast och köttig, till färgen hvit och ha
en angenäm, mild kryddlukt. Ofta är den fläckig och maskäten
och bör i så fall undvikas.
Den odlade, slätbladiga persiljan (Apium petroselinum) bör
noga skiljas från den mycket giftiga vildpersiljan (Aethusa cyna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
