Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Ärter.
Man skiljer mellan åker ärter (Pisum arvense) och
trädgårdsärter (P. sativum).
Åkerärterna ha enblommiga blomskaft, violetta och
purpurröda blommor samt kantiga, gråa eller mörkfläckiga ärter.
Trädgårdsärternas blommor sitta två tillsammans och äro
hvita; ärterna äro runda samt ljusgula, ljusgröna eller gråhvita
(gröna ärter). Mellan dessa finnas en hel mängd mellanformer.
Af träd gårdsärter finnas hundradetals varieteter. Man kan
indela dem i tvenne hufvudgrupper: spritärter, som lia trind balja
med hårda oätbara väggar, och sockerärter med platta, ätbara
baljor.
I31and spritärterna märkas märgspritärterna med skrynkliga
frön; bland sockerärterna märkas de s. k. sabelärterna med
sabel-likt krökta baljor.
En särskild sort trädgårdsärter är den vackra, egendomliga
sparrisärtan (Tetragonolobus sativus) med ensamma, mörkt
lackröda blommor och mycket smala skidor, försedda med 4 rynkade
åsar på längden. Skidorna kokas hela och ätas med rördt smör
som sparris.
Arter (spritade) förekomma i handeln dels mogna (torkade),
dels omogna (gröna). De torkade få icke vara skrynkliga utan
måste trots sitt torkade tillstånd vara glatta, jämna och runda
samt hela. Skalet bör vara tunt samt innanmätet hårdt, tätt
och rikt på mjöl. Färgen kan vara rent gul eller grönaktig.
Från utlandet importerade ärter äro ofta angripna af den
s. k. torrbaggen, en liten insekt, som genast vid frösättningens
.början genomsticker ärtskidan och lägger ägg i ärtan, där detta
utvecklas till en 1 à 2 mm. lång larv. Endast med yttersta
noggrannhet kan man å ärtan upptäcka något yttre spår af att
den rymmer torrbaggen; ett litet hål som efter en synålsudd
är ofta det enkla märket.
De gröna eller de omogna ärterna böra ej vara för gamla
eller för länge plockade, så att cle ha börjat vissna, ty då ha
de förlorat i smak.
Bönor.
Af trädgårdsbönor skiljer man mellan följande hufvudgrupper:
stör- eller stångbönor (Phaseolus vulgaris), krypbönor, spritbönor
eller ivälska bönor (bondbönor, Vicia Faba).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
