Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Särskildt märkliga äro de inlägg som - af sins emellan
säkerligen opåverkade författare - gjordes under 1790-talet
af svensken Thorild om »kvinnokönets naturliga höghet»,
af tysken Hippel, af fransmannen Condorcet, af engelskan
Mary Wollstonecraft. Alla betona att könsskillnaden
ej bör vara något hinder för att kvinnorna likaställas
med mannen inom familjen och samhället; att de få samma
frihet som mannen till bildning och själfbestämning. De
manliga författarna betona härvid mera den individuella
människorätten och samhällsgagnet; den kvinnliga mera
mödrarnas behof af bildning och rätt för att bättre
kunna fostra och skydda sina barn. Men alla bestämmas
innerst af den ideala synpunkt, som evolutionismens stora
tänkare senare formulerade sålunda: att grundvillkoret
för den samhälleliga jämnvikten är det samma som för den
mänskliga lyckan och innefattas i lagen om den lika friheten.
Och denna innebär att en hvar - utan hänsyn
till skillnader mellan kön och kön, människa och människa -
har rätt och bör äga möjlighet att utveckla och bruka sina
anlag. Ty ingen kan verkställa en så säker värdesättning af
anlagen, att denna värdering berättigar samhället att för
någon enda af sina medlemmar a priori inskränka rätten till
utveckling af några anlag, ehuru dessa senare kunna taga en
sådan riktning, att samhället måste hämma deras utöfning.
Spencer kom här på tänkandets väg till samma fordran som
romantiken på känslans. Romantiken visste, att i den mån
individen var ovanlig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
