Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef den oförstådd, eftersom man visar sin yta för
flertalet, sitt innersta endast för de samkännande. Äfven
inom familjekretsen förblir därför individen ofta
oupptäckt. Hur mycket mer måste ej då det, till stor del
af filistrar bestående, samhället komma att våldföra sig
på individen, när det tilldelar den ena kategorien, det
ena könet, den ena klassen rättigheter, den andra icke!
Ur denna synpunkt var det som romantikerna äfven för
kvinnans räkning utdrogo individualismens konsekvenser. De
påpekade att den till ytterlighet drifna könskaraktären
hvarken ger den högsta manliga eller högsta kvinnliga
typ; att hvardera könet hos sig bör utveckla äfven det
ädelt allmänmänskliga och det personligt egenartade. Och
så gjorde äfven de stora kvinnliga individualiteter, som
delade romantikernas lifsöden. De blefvo sålunda i stånd
att fullt följa sina mäns andliga lif; kärleken blef
äfven en själarnas enhet. Det romantiska kärleksidealet
möter man redan i La nouvelle Heloise, i Goethes bref till
Ch. v. Stein, hos Rahel, hos m:me Staël. Man finner det
under 1800-talets första hälft hos flera stora kvinnor t.
ex. - George Sand, E. B. Browning, Camilla Collett. Set
framträder hos Shelley och hos Almquist, hos Stuart Mill
och Robert Browning liksom hos vissa franska och tyska
diktare eller tänkare. Detta då några undantagsmänniskars
ideal, det är nu sedan ett par årtionden de flesta
själfulla kvinnors och ej så få själfulla mäns.
Men som en verklig själisk enhet icke är möjlig annat än
mellan tvänne, i yttre som inre mening, fria varelser,
så har just den »romantiska kärleken» som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
