Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framsteg i språket (1897)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryckta svenskan, som blev föremål för
stavelseräkningen i Mattei evangelium, – och denna
svenska är icke den enda, som finnes. Ty bredvid
den svenska, som vi skriva, hava vi den svenska,
vi tala. Och skillnaden mellan skriftsvenskan
och talsvenskan består till väsentlig del däri,
att talsvenskan är till sin grammatiska byggnad
enklare, i sina ordformer kortare och behändigare
än skriftsvenskan.
Huru mycket enklare i sin grammatiska byggnad vårt
talspråk är än vårt skriftspråk, det inse vi lättast,
om vi underkasta vår förra beräkning av verbets
predikatsformer en ny granskning.
Aderton var ju det högsta antalet till predikat
användbara olika former, som vi kunde få av ett nutida
svenskt verb, sådant som t. ex. binda.
Detta var i skriftspråket. Men hur ställer sig
räkningen för talspråket? Jo, först och främst
kunna vi genast komma överens om, att man i vanligt
ledigt samtalsspråk icke brukar använda bindom, lika
litet som man plägar säga t. ex. sökom, springom,
kastom, o. s. v. Icke heller tillåter det lediga
samtalsspråket bruket av formerna I (eller Ni) binden,
I (eller Ni) bunden; ty ändelsen -en i tilltal har
blivit alldeles bortlagd, när man otvunget språkar
med varandra; det skulle låta mycket besynnerligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
