Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framsteg i språket (1897)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan man fråga: »Hur kommer det sig då, att så stor
skillnad förefinnes mellan det språk, vi skriva,
och det språk, vi tala?»
Svaret blir följande. I avseende på sin grammatiska
byggnad kvarstår skriftspråket väsentligen på samma
ståndpunkt, som det intog på den tid, då tryckta
böcker blevo något så när allmänna och läskonsten
någorlunda utbredd här i landet, d. v. s. på femton-
och sextonhundratalen. På den tiden sade man nog
också allmänt vi binda, vi bundo, I bunden o. s. v.;
och då fanns alltså härvid ingen skillnad mellan
skriftspråkets grammatik och talspråkets. Men sedan
den tiden hava flera århundraden förflutit, och
under dem har talspråket alltjämt förändrat sig i den
riktning, vi förut omtalat: den grammatiska byggnaden
har blivit allt enklare, antalet av de särskilda
grammatiska formerna har blivit allt mindre. Av dessa
förändringar hava de flesta och viktigaste inträtt
redan ganska långt före vår tid; så t. ex. kunde
man redan i slutet av 1600-talet säga vi binder, vi
band. När man förundrar sig över den stora skillnaden
mellan skriftsvenskans grammatik och talsvenskans,
bör man alls icke anse det underliga ligga däri,
att talspråket genomfört så stora förenklingar – ty
detta är alldeles i överensstämmelse med den allmänna
språkutvecklingen, som vi förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
