Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET FÖR SLAVARNAS BEFRIELSE
16
var fylld av beundrande skildringar och tiotusentals
människor defilerade förbi hennes kista för att ännu en gång
få se de vördade dragen. Och hon har sedan allmänt
blivit kallad det nittonde århundradets största kvinna utan
att någon kunnat göra henne platsen stridig. Hon var
en av de få i varje sekel vilkas namn är odödligt
Kort före Susan Anthonys död firades hennes 86 års
födelsedag med en stor fest. Hennes sista ord där till
kvinnorna voro: »Failure is impossible» (att misslyckas är
omöjligt). Dessa ord ha sedan blivit parollen för
rösträtts-kämpande kvinnor i alla länder.
5. Kriget för slavarnas befrielse.
Det blodiga fyraåriga inbördeskriget mellan Nord- och
Sydstaterna avbröt arbetet för kvinnans rösträtt. Kvinnorna
hade i några tiotal år tagit en mycket betydelsefull del i
antislaveriföreningens kampanj. Likaså i den med så stor
risk förenade och vitt utbredda s. k. »underjordiska
järnbanan». Det var en hemlig transportled från jgård till gård,
från person till person till hjälp för slavar som rymde från
Sydstaterna till Canada, <där deras frihet var-beskyddad av
engelska kronan.
Men kvinnornas iver att befria slavarna stannade inte vid
det. Fyrahundra av västerns härdade nybyggarkvinnor
gingo med i elden, förklädda till soldater. Och
hundratusentals kvinnor gåvo all sin tid och sina pengar i de
hjälp-föreningars tjänst som kvinnorna på alla orter hade bildat
för att skaffa mat och kläder åt soldaterna. De vårdade ömt
de sjuka och sårade, och deras insats i striden rönte stort
erkännande.
När kriget slutade 1865 och slaveriet samma år blev
upphävt i alla Unionens stater upptogs frågan om negrernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
