Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IG KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I FRÄMMANDE LÄNDER
politiska frigörelse. Susan Anthony var en av de första
som förklarade att negrerna borde få rösträtt. Men hon
och kvinnosakens övriga ledare insågo genast att skulle
negrerna, med massor av analfabeter1 få rösträtt, men inte
samtidigt kvinnorna, så bleve dessas ställning betydligt
försämrad och deras förödmjukelse att vara rösträttslösa
ännu djupare. De ombildade därför sin kvinnorättsförening
till en »Likarättsförening» som begärde rösträtt för alla,
negrerna såväl som kvinnorna.
.Wendell Phillips, som stod i spetsen för agitationen
för negrernas rösträtt, vädjade till kvinnornas högsinne och
ädelmod och hemställde till dem att vid den förestående
författningsrevisionen 1867 sätta in hela sin agitation till
förmån för negrerna och tills vidare lämna kvinnornas
rösträttsfråga åsido. Nu var »negerns timme kommen». Om
20 år, när författningen ånyo skulle revideras, då vore
kvinnans tid inne.
SusanAnthony, blev förtörnad över ett sådant förslag
från den som i åratal hade talat varmt för kvinnans rösträtt,
och motsatte sig det. Hon och flertalet kvinnor kände sig
kränkta av att man ville neka landets egna döttrar samma
rätt som man var villig att skänka afrikaner och den av
amerikanerna föraktade negerrasen — mänsklighetens paria.
Och hon framhöll att skulle endera parten ha rösträtt före
den andra så skulle de upplysta vita kvinnorna gå före de
okunniga negrerna, så sant intelligens och moralitet betyda
något. Dessa kvinnor behjärtade också att negerkvinnorna
skulle få lida av ett ökat herravälde hos sina brutala män.
Rösträttsstriden gick därefter på två linjer — den som
fordrade kvinnornas rätt samtidigt med negrernas och den
som endast begärde rösträtt för negrerna. På kvinnornas
sida stodo några få framstående män, bland dem prästen
Henry Ward Beecher. Hans uppfattning var att
»nationen når icke sitt mål och kvinnorna nå icke sitt mål
1 Icke läskunniga personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
