Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Kvinnorösträtten och stortinget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16
KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I NORDEN
men 18 röster fattades i den av grundlagen fordrade 2
majoriteten.
1895 behandlades ånyo ett förslag till grundlagsändring.
Även det tillstyrktes av konstitutionskommittén, men
avslogs. Ett förslag av A. Qva m¹ om allmän kommunal
rösträtt för män och kvinnor förkastades. Däremot bifölls
1898 ett förslag om allmän politisk rösträtt för män.
Under tiden växte kvinnornas rörelse.
Upplysningsarbetet organiseras och upprop utfärdas till landets
kvinnor att sluta sig till rösträttsrörelsen och bilda
rösträttsföreningar, vilket livligt hörsammades.
nu
Kvindestemmeretsforeningens arbete koncentreras
kring fordran på kommunal rösträtt. Och en hemställan
göres till vänstern att uppta den på sitt program, en begäran
som icke beaktades.
Det hade vållat bitterhet bland kvinnorna att man
utsträckt männens rösträtt medan kvinnornas alltjämt stode
helt utanför. Och detta gav anledning till schism inom
rösträttsföreningen. I dess program hade stått
»Kvindestemmeretsforeningen arbetar för att skaffa kvinnorna
statsborgerlig och kommunal rösträtt». Nu ville en del av
medlemmarna göra tillägget: »på samma villkor som för män»,
medan andra ansågo det vara oförsiktigt att fordra för
mycket på en gång. De som höllo på maximiprogrammet
som det enda principiellt riktiga utbröto sig och bildade
1898 Landskvindestemmeretsforeningen. Det
visade sig att denna förening hade den allmänna
kvinnoopinionen bakom sig. Inom årets utgång hade den tillväxt
med tio filialer. Fru F. M. Qva m³ blev dess ordförande.
Under hennes energiska och kloka ledning tog rörelsen en
förut oanad fart och snart var arbetet förträffligt
organiserat över hela landet.
Effekten inom den politiska världen av denna väl skötta
1 Senare statsminister i Stockholm.
2 Senare ansluten till I. W. S. A.
3 F. 1843 g. m. senare statsminister A. Qvam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
